Aftonbladet – 19 april 1873, sida 3

e minskning, utan kning i inkomsterna Jaf den inrikes postutvexlingen. 4 t LÖR aa nar Bret från Upstäia. (Från Aftonbladets korrespondent.) (Forts. fr. gårdagsbl.) Efter den skildring, vi nu gifvit utaf den förberedande pröfning, hvilken föregår examen till rättegångsverken samt examen till konungens kansli, kunna vi fatta osskortare sm den andra järidiska prelimivärexamen, hvilken erfordras för att sedan få aflägga ! idut-exumen och som bär namnet lat furti lostfisk esamen. densamma erfordras minst åtta betygsenheter och bland dem minst adprobatur uti latinska språket, teoretisk filosof, praktisky filosofi, historia, statistik och matematik. Wåledes erfordras adprobatur uti sex obligatoriska ämnen samt dessutom ännu tvenne betyg, hvilka få anskaffas, vare sig genom, högre betyg uti de obligatoriska ämnena eller genom betyg uti andra ämnen. Examen anses i allmänhet fordra trenhe terminers föregående studier. Forfringarhä i latin äro derigenom skärpta, att man äfven fordrar författandet inför flosofiskar fakulteten ot en latinsk kria öfver uppgifvet ämne. Fyra utaf ämnena, nemligen latin, praktisk filosofi, historia och statistik, äro desamma, hvilka förekomma uti närexamen för hofrättsoch kansliexamina, Den filosofiska rättsoch samhällsläran bar blowt nu erhaällit namnet praktisk filbsofi och statskiunskäpen kallas nu statistik. Franska, bvilket ämne var obligatoriskt i den förra prelimivärexamen, förekommer icke uti den juridico filosofiska examen, at hvad skäl ktnna vi ej angilva, Deremot ha tvenne nya ämnen, hvilka icke förekommo i den förra preliminärexamen, här blifvit föreskrifna, nemligen teoretisk ilosofi och matematik. I så väldet ena som det andra äro fordringarna ungefär desamma som uti maturitetsexamen, Pröfningen uti dem är ej. något annat än ett upprepande af mogenhetspröfningen från skolan. Något särskildt bebof för en juriskandidat ataf mera speciel kunskap i dessa ämnen torde ej kunna uppvisas. Att man således kan och bör taga bort de två sistnämnda ämnena och derjemte de. fyra öfriga från den förberedande examen och på sådant sätt läta denna helt och hället försvinna är af den föregående undersökningen tydligt. Förhållindet med Tatinet är dock ett annat i den juridieo-flosofiska examen än i preliminärexamen för hofrätts och kansliexamina. I juriskandidaten ingår nemligen romersk rätt, ett ämne, som för sitt rätta studerande visserligen erfordrar kännedom af latinska språket. Derutaf följer dock ingalunda nödvändigheten af en preliminär universitetsexamen i latin, ty de kunskaper nti romarepräket, hvilka den som genomgått skolan på latinlinien medför till universitetet böra otvifvelaktigt kunna sätta honom istånd att genast påbörja sitt studinm af romerska rätfen. Men vi gå ännu längre och anse, att full frihet bör lemnas äfven ät den. som genomgått skolan på reallinien, att afiägga juriskandidatexamen, då han så kan och vil, och detta utan all förberedande pröfning i latin. Ty Romersk rätt måste han ju kunna för att blifva juris kandidat. Förntsätter nu denna , kunskap med nödvändighet kännedom af la-. inska språket, sä lär han sig naturligtvis. mycket latin hån behöfver för sitt stuliom af den romerska rätten och icke unlerlättas för honom på något sätt inhem-, tandet af de nödiga språkliga insigterna,llerigenom att han tvingas att underkasta l, sig ett särskildt examensprof i desamma. , Hit alldeles analogt förhällande med detl. som skulle uppkomma, om det tillätes att!: lägga juris kandidatexamen utan att ha nndergått någon förberedande pröfning util: atinska språket, förefinnes för öfrigtredan. Ea af fordringarna i juris-kandidaten är homligen att examinanden på grundspråket skall ha läst och väl lärt känna, åtskilliga Mt vära gamla landskapslagar. Man har lock icke fallit på den iden att för den skull föreskrifva en förberedande examen uti värt ornspråk, ty här har man, alldeles i olikhet med den öfriga principen, vågat hysa let förtroende till de blifvande juris-kandilaterne, att de, utan det tvång, som en sär skild examen medför, skulle skaffa sig de psigter de verkligen behöfde, och man har också vägat tänka nog högt om professorn ti laghistoria för attförutsätta att han sjelf gde tillräcklig kännedom, af värt fornspråk ör att, utan biträde af professorer i nordika språk, kunna öfvertyga sig derom att xaminanderne till juris-kandidaten rätt örstått sin lagtext. Utom de skäl, vi nu anfört, hvarför det ir önskligt att de juridiska preliminärexanina försvinna, finnes ännu ett annat, som yres 038 vara värdt den största uppmärkjaruhet. Man hör bland praktiska jurister ganska ulmänt den klagan, att de unga män, som rån uviversitetet utgå i det praktiska lifret efter att förut ha aflagt juridisk exapen, icke äro i besittning af en så tillrecsställande och praktiskt användbar juidisk bildning, som önskvärdt vore. Detta r en klagan, hvars berättigande universietets juridiska lärare minst torde förneka. relet ligger dock ingalunda, såsom man väl ör insinueras, deruti, att den bildning uni ersitetet meddelar är opraktisk eller att wan vid detsamma skule sysselsätts sig ned teoretiska spekulationer utan anvärding i verkligheten. Felet är visst icke tt de unga juristerna erhålla för mycket eori utan tvärtom, att de inbemta alldeles ör litet. Det är newligen tydligt, att, om n person kommer ut i det praktiska lifvet ned endast ett knapphöndigt och hastigt nlärdt teoretiskt schema att gå efter, så an han just icke ha mycken nytta af denna eori.. Har han deremot, under tillräckligt ing tid, sysselsatt sig med teoretiska stujer oeh dä bedrifvit dem verkligen grundigt, så att ban icke inlärdt en blott mineslexa, utan väl tänkt igenom allt det unskapsförråd han förskaffat rig, då är et också säkert, att hans teori är användar och att han idkeligen i sitt praktiska rbete skall erfara, hvilkon stor makt den etenskapliga kunskapen är. En höjning. utaf fordringarna i de juriiska examina, samt en deraf följande förängniog af studietiden för desamma, är säedes ett mål, hvars vinnande bör vara af ttersta vigt för den juridiska bildningen i rårt land. En enkel och naturlig utväg tt vinna detta mål, utan att likväl utträandet i det praktiska lifvet öfver höfvan änge fördröjes, är just den åtgärd vi förelagit, att helt och hållet afskaffa de juriiska preliminärexamina. Om ej ryktet talar osant, är just nu, land de juridiska lärarne i Upsala, en plan . bane att söka åstadkomma en omändring f de juridiska examina. Vi kunna ej för eställa oss annat än att man då också kall taga steget fullt ut och föreslå uppäfvandet. af preliminärexamina, en åtgärd, om icke kan vara annat än till största eg Fd bett nap fal DG Roe NRA vr re Tf ter og Än DNR Fl Öl. nt RA Rn BE LE Ob bet fe byt OG fn tt I BB SI OO PROD fr DR AN kt RR et BA KR vt ft fr RS br fe fe en 00 Fa DO BT