Aftonbladet – 18 april 1873, sida 3

ämnena inom juridiska fakulteten och d båda omtalade disciplinerna inom den flloso Tfiska, bör en sådan ahördning icke heHerp något sätt kunna bli betungande för lärarn inom juridiska faknlteton. Hvad latinet beträffar, finnes intet skä för nägon som helst pröfning häruti, t) Romersk Rätt är ett ämne, hvilket icke förekommer vare sig uti hofrättseller kansliexamina. Ej heller torde. således nå got verkligt skäl kunna anföras, hvarföj icke juridisk examen skulle vid universite tet kunna få afläggas äfven af student, son undergått mogenhetspröfning på skolans reala linie. Uti preliminärexamen för hofrättsoch kanbsliexamina Ingår: ännu ett ämne, hvil ket icke har någon plats i skolan och som således vid universitetet uppträder såsom alldeles nytt, nemligen filosofisk rättsoch samhällslära. ärarne i detta äpine inom filosofiska fa kulteten skola icke, om eljest ryktet talar sant, jäfva vårt påstående, att det möter synnerligt stora svårigheter att bibringa de så kallade prillisterna kunskaper härnti. Och hvem kan väl undra häröfver? Försök att inleda botanikens studium med en schematisk framställning af något botaniskt system, och detta innan lärjungen ännu har någon detaljerad växtkännedom, ännu i naturen studerat utseendet af något särskildt växtspecies, och en sorglig erfarenhet skall genast ge Vid handen, huru litet fruktbärande en dylik undervisningsmetod blifvet. På samma sätt här. Ian man vänta sig annat än dåliga resultat af en undervisning, som på detta sätt fortgår från det abstrakta till det konkreta, och söker initiera lärjungen uti den filosofiska rättsoch samhällsläran, innan han ännu har nå. gon: klar, kunskap om bestående rättsoch samhällsförhällanden? Det synes oss derför alldeles uppenbart, att inhemtandet af den ofvannämda filosofiska disciplinen bör ställas 1 sådant samband med de juridiska studierna, att icke den abstrakta sawsen inläres innan man känner den verklighet, ur hvilken densåmma blifvit abstraherad, Att Ästadkomma sådant kan ej heller erbjuda några större praktiska svårigheter, ty så väl i bofrättssom kansliexamen förekom mer under benämningen juridisk encyklopedi ett med det ofvannämnda närå beslägtadt ämne. Uppskjut således pröfningen uti filosofisk rättsoch samhällslära till den jurididiska examen och öfverlemna då densamma åt den lärare, hvilken examinerar i juridisk encyklopedi! Detta hindrar naturligtvis icke på något sätt, att den filosofiska undervisningen fortfarande som hittills skötes af lärarne i filosofi inom filosofiska fakulteten, och någon ökad undervisningsskyldighet tillkommer således härigenom ingalunda de juridiska lärarne. : Om man derför med oss helt och hället utdömer den humanistiska uppfattningen af undervisningen och således anser hvarje slag af allmän mogenhetspröfning vid univereitetet säsom i högsta måtto förkastlig, så finnes icke nögot skäl för bibehållande af preliminärexamen för hofrättsoch kansliexamina. Ty pröfningen i de filosofiska fakulteten tillhöriga ämnen, hvilka i denna prelimivära cxamen förekomma, och i hvilka en djupare insigt kan och bör fordras af en i statens tjenst anstäld juridisk embetsman, kan med stor fördel förenas med den jurigiska examen, hvilken inför juridiska fakniteten aflägges. Genom en dylik anordning vinnes också en möjlighet att åstadkomma en verklig garanti för befintligheten af dessa ofvannämnda kunskaper, en garanti, som nu knappast i någon grad förefinnes. (Forts. följer.)