Aftonbladet – 15 april 1873, sida 3

der icke fann sin far, tog han vägen in i Mark Armsworths trädgård och steg direkte genom glasdörrarna in i salongen, hvarvid han var ganska nära att skrämma ihjäl en liten, blek och ful, sjuttonårig flicka, som han fann vara hans fordna lekkamrat Mary. Hon återvann emellertid snart sitt sinnes jomnvigt; han hade icke för ett ögonblick örlorat sin, Hur står det till med dig, min lilla snälla — Mary? Hvad du har blifvit stort och så frisk du ser ut! Hur mår din far? Jag hade just ingenting anpst att göra nu på en tid; derför tyckte jag detkunde vara bra att komma hem och helsa på er alla och meta upp några foreller, Och Mary, som hela tiden längtade att få linda armarna omkring hans hals, liksom i forna åagar, men. Återhölls af: den tanken att hon nu var stora flickan, ropade in sin far och hela hushållet. Efter en stund kom doktorn hem, den gödda kalfven blef slagtad och alla voro glada öfver hemkomsten af den, icke ångerfulla, förlorade sonen, hvilken antingen af förställning eller emedan hans känslor blifvit förslöade, något som ofta blir följden af ständigt ombyte af vistelseort och ett kringströfvande lif — emottog alla dessa bevis af kärlek och glädje med det retsammaste lugn. Icke förtby, och ehuru han — gom damer af god ton säga nu för tiden — icke var demonstratif, fanns nog ändå, i någon vinkel af hans hjerta en liten skymt af känsla qvar; ty sedan den gödda kalfven blifvit äten och alla voro samlade i doktorns arbetsrum, kom det i dagen att nattsäcken ej innehöll stort annat än presenter och de som voro af ganska högt värde: sällsynta mineralier från Ural åt bans far; ett par cirkas. siska pistoler åt Mark och till stor öfver