Aftonbladet – 15 april 1873, sida 2

ske kan, vid bestraffningens början hållas i enrum tolf månader. Den stora undfallenhet Thiers på senaste tiden mera än någonsin visat för högern inom franska nationalförsamlingen och i synnerhet hans besynnerliga hållning efter But: fets val till församlingens president börja alltmera aflägana republikanerne från honom. Hittills har man betraktat honom såsom stående öfver partierna; men nu börja äfven de moderate republikanerne betrakta honom med misstroende, och de antyda i sina organer inom pressen, att det lätt kan komma till en fullständig brytning mellan presidenten och venstern, om den förstnämnde fortfarande visar samma eftergifvenhet för de monarkiska partierna som under de senaste tre månaderna. De förebrå honom att han ou öfverlemnar alla regeringsbestyren åt hrr Dufaure och Goulard för att mera ostördt kunona hängifva sig åt sina studier öfver krigsväsendet. La RBepublique frangaise anmärker, att Buffets val i början betraktades såsom ett nederlag för regeringen, men att man nu skulle kunna tro, att regeringen är ganska belåten med hvad som skett, och att om man förut kunnat ursäkta Thiers omkastningar och temporisationspolitik, en sådan ursäkt nu ej längre förefinnes, då områdets utrymmande är nära förestående, församlingens mission snart är slutåd öch en öppen och bestämd politik ä regeringens Bida skulle vara på sin plats, samt tillägger: När man ser regeringen envisas att förbereda lagar mot valmanskårens integritet, mot den blitvande församlingens frihet; när man ser henne uppoffra icke endast demokratien i Lyon, utan demokratien i alla städer och alla departement; när man ser den stränghet, med hvilken hon behandlar detrepublikanska partiet, och det smicker, de vänskapsbetygelser och uppmuntringar, hon slösar på republikens fiender, måste man fråga sig hvilka afsigter hon har. Saknar hon mod, ärlighet eller skicklighet? Måste man misstänka henne eller anse henne oskicklig eller vanmäktig? I alla händelser förlorar regeringen sin auktoritet, sin popularitet, och nppväcker på samma gång sina dödligaste fienders maktbegär och äregirighet. Hvad Buffet beträffar kalla vensterns tidningar honom en president du combat för att beteckna, att högern nu börjat gå anfallsvis tillväga, och att republikanerne måste vara på sin vakt mot en eller annan statskupp, som tilläfventyrs kunde göra slut på republiken, när stunden dertill är inne. Det berättas, att Grevy i sitt samtal med Thiers efter det stormiga mötet den 1 Aprilsåsom vilkor för sitt bibehållande af presidentska pet i församlingen fordrat att kammaren skulle upplösas strax efter territoriets utrymmande, men att Thiers icke velat gå in bärpå. Det berättas vidare, att Grevy härigenom: blef styrkt i sin misstanke om att Thiers började handla i hemligt förstånd med orleanisterne, en förmodan, som i sin mån bestyrkes genom presidenters ständiga och intima umgänge med ryska sändebudet grefve Orloff. Thiers, heter det, eftersträfvar Rysslands allians, men sluter af Orloffs yttranden, att hofvet i Petersburg aldrig skulle vilja träda i förband med ett af Gambetta och hans politiska trosförvandter styrdt Frankrike, men deremot myc: ket gerna med ett monarkiskt Frankrike ander orleanska huset. Pessa utsigter äro, såsom man finner, föga uppmuntrande för republikanerne. Många af dem hoppas emellertid, att Grevy skall öfvertaga ledningen a hela venstern och att det skall lyckas honom att genom sitt stora personliga anseende sammansmälta de olika republikanska fraktionerna till ett stort parti, som genom enighet och disciplin skall blifva iständ vtt tillkämpa sig ett afgörande inflytande inom nationalförsamlingen. Det är redan ett tecken till vensterns stora missnöje, att man nu föreslär den afskedade mairen i Lyon, Barodet, såsom motkandidat mot den af regeringen rekommenderade Remusat vid let förestående kompletteringsvalet för Paris den 27 i denna månad. Om Barodets kandidatur yttrar La RBepublique francaise: Detta namn betyder icke, såsom man icke skall underlåta att påstå, öppen strid mot Thiers regering. Det betyder endast protest — protest mot handlingarna af en församling, som, berusad af sin allmakt, bär hand på en stor stads municipala friheter; orotest mot den nu af regeringen följda poitiken, som går ut på att medelst ett beslagansvärdt system af eftergifter och svagheter lemna republikens sjelfva tillvaro oaf jord blott för att tillfredsställa det vannäktiga agget hos de monarkiska partierna, tt föreviga ett-provisoriam hvarvid Frankike är trött, och att gifva männen af den samla regimen alla möjliga medel i hänlerna att bringa försöket med demokratien att misslyckas. Sedan franska nationalförsamlingen den 7 lennes med 518 röster mot 34 antagit lagen ingående skadeersättning till Paris, som er-. höll 140 mill. francs, och till departementen, iom erhöllo 120 millioner fres, uppsköt hon ina möten till den 19 Maj, under hvilken id hon kommer att representeras af denl: . k. permanenta komitga. Denna komite commer att under ferierna sammanträda varje lördag och höll redan den 8 dennes Itt första möte under Bnuffets presidium. Vid detta möte var dock icke regeringen epresenterad. Såsom redan är bekant, har Chiers beslutit att tillbringa ferierna i Pais och inträffade den 8 dennes i Palais Elyge. Förnämsta föromålet för Thiera og egeringens uppmär! samhet, och sannolikt fven för deras farhågor, äro de fyllnadsval ill nationalförsamlingen, som den 27 dennes .omma. att pga rum i Barls och ätskilliga epartement. At synnerligt intresse är valet Paris, Såsom vi nämnde kommer utrikesmiistern Rmusat, understödd af regeringens nskningar att här uppträda som kandidat, nder det radikalerne bekämpa denna kanidatup, 8 som Å eras tycke behäftad med n viss officiel bismak, och i stället såom motkandidat uppställt en radikal reublikan, hvilken förut stött I spet en för centralmaiviet i om, sem blifvit pphäfdt genom den för kort tid sedan at ranska nationalförsamlingen antag nya ommunalagen för Lyon: frit anm hy BEN 0 IR 00 et iRe bl NA RR NR LE RER 4 -—