sr armåns pensionering och pensioneringen f sjöförsvarets embetsoch tjenstemän; och afva utskottets yttranden i dessa delar lifvit af båda kamrarna bifallna. a —— Dg franska tidningarna redogöra nu utörligt för den skandal vid nationalförsamingens sammanträde den 1 dennes, under evatten om lyonska municipallagen. som af anledning till Grevys afgång såsom föramlingens prosident, en skandal, som till ullo visar, att högerns öfvermod nu mera oko känner några gränser, utan att den tror ig kovna tillåta sig hvad som helst. Anedningeri till uppträdet var följande: En leputerad af venstern, Le Royer, yttrade m i fråga varande lagförslag i der gestalt, hvilken det kommit från utskottet: Medvetet elier omedvetet, är lagförslaget inrenting annat än ett försök att känna sig för i striden mot de stora franska städernas centralnsirier. Om brottslige finnas inom administraionspersomalen, låtom oss då hålla efter personaen, men lemnom institutionen orörd. (Bifallsyttringar från venster.) För öfrigt kan man ika så litet framdraga något faktum mot persoralen, som mot institutionen. Man misstage sig icke på min afsigt. Efter hr Ferrouillats tal bör enbyar ha förlorat lusten att fördjupa sig i nya ietaljer. hvilka dessutom skulle vara onyttiga. Jag skall emellertid taga denna rap ort i skärskådaude och dervid helt och hållet lemna å sido de vackra orden om allmän ordning och upprätthållande af det bestående. Dessa uttryck äro blott stereotypa fraser; ingeti kan mera än in önska spprätthållandet af det bestående och allmän ordiiing, För att bevisa detta behöfver jag icke någons exempel. Jag har visat, att Jag visste att stå på bröchea för att försvara dem allmänna ordningen-. Talaren tillägger, att han icke kan följa utskottets rapportör i det bagage han bifogat till rapporten. (Häftiga protester.) Le Royer: jag kunde icke tro, att ordet bagage skulle vara ett uttryck, som kan såra någon. Man begagnar detta ord. på ett mycket literärt sätt. Markis Grammont: Det är en oförskämdhetf Le Royer: Man säger mig: det!är en oförskämdhet! Om icke den, som afbröt mig, kallas till ordaingen, nedstiger jag från tribunen. (Långvarig rörelse, under hvilken församlingens president kallar hr de Grammont till ordningen.) Presidenten: Jag bar kallat hr de Grammont till ordningen af tvenne orsaker. Först och främst har han, oaktadt mina anmärkningar, icke upp: hört att resa sig och afbryta talaren. Den andra och vigtigaste orsaken. utan hvilken hr de Grammont icke skuile ha blifvit kallad till ordningen, är, att han mot sin kollega har nyttjat ett uttryck, som ingen kan tåla. (Buller från högern.) un röst från högern: förklara er! Presidenten: Han har sagt till honom: det är en oförskämdhet! Tron I, att en president kan tillåta sådana ord? Hvad det uttryck beträffar, som oförvarandes undföll hr Le Royer (protester från högeru). föreföll det mig föga lämpligt. Men jag kan icke bedöma det så strängt som I Hr Le Royer försökte ju att förklara och mildra det. (Utrop af: mycket bra, mycket bra! från yenstern.) Man nyttjar dagligen uttrycket litterärt sbagsge atan att deruti ligger någonting sårande, (Mycket bra! från venstern.) Hr de Grammont har ordet för att förklara sig. Hr de Grammont uppstiger i tribnnen under städse fortfarande oro inom församlingen och yttrar: Min förklaring skall blifva mycket enkel. Då hr Le Royer yttrade om rapportören, att han bifogat sitv sbagage till rapporten, fann jag detta uttryck 1 högsta grad oparlamentariskt. Bifallsyttringer från högern.) När jag hördehr e Royer förnya sitt uttryck och hr presidenten icke tillrättavisade homom.. Presidenten: Han förnyade sitt uttryck endast för att förklara det. (Rörelse, buller från högern). . Hr de Grammont: Då sade jag hr Le Royer, jatt detta uttryck var oförskämdt. För öfrigt ha vi hört honom karakterisera br rapportörevs framställningä? genom ett uttryck. på hvilkeg man skulle kunna täga fasta, nemligen uttrycket smädelse. (Flere röster: Nan har icke hört detta ord. Andra: vi ha hört det). Hr de Grammont: Hr Le Boyers uttryck föreföll mig oförskämdt. Jag begagnade äfven detta ord, och jag upprepar från min plats, hvad jag sagt. Om hr Le Royer vill taga sitt ord tillbaka, så är äfven jag beredd att återtaga mitt. (Bifallsyttringat från högern. Den oroliga röj relsen fortfar.) . Presidenten förklarar ånyo, att ban icke kan ställa det uttryck, som undfallit br Te Royer och som denne förklarat, lika med hr de Grammonts, el Jag upprepar det ännu en gång, tillade han: I Man begagnar hvarje dag uttrycket littesärt bagage, och, jag upprepar äfven detta. deruti ligger ingenting sårande. Jag tror icke, ait jag mig i min uppfattning. (Protester från I högern. ) n röst från högern: Jo, vid min själ och ; samvete! (Häftiga protester från venstern.) Presidenten: Församlingen skall döma lika med mig, när bon befinner sig i en mindre upprörd stämning. (Buller och afbrott.) Han vänder sig till dem, som afbryta honom, och yttrar: I egen icke rätt att afbryta mig; det tillkommer mig .I sjelf att döma om, hvad jag har att göra. (Fortfarande buller från bögern.) Presidenten: I hafven valt mig till eder president. Jag har icke sökt denna befattning. Om jag icke sköter henne till eder belåtenhet, behöfven I endast öppet förklara eder. (Upprepade bifallsyttringar från venstern.) Och om jag icke kan räkna på eder rättvisa, så vet jag. hvad som återstår mig att göra. (Bifallsyttringar från venstern och långvarig oro) Församlingens medlemmar aflägena sig under den häftigaste jäsning i sinnena. Mötet upplöstes kl. 5 och 35 minuter. Gr6vy afsade sig presidentskapet i församlingen och kunde, som man vet, icke på något vilkor ,I förmås att återtaga-detsamma. Den moderata så väl som den radikala pressen fördömer enstämmigt i de starkaste or alag högerns handlingssätt. Journal des Debats säger: -Hvad vill församlingens höger? Hvilket mål a har den i sigte? Det är mycket svårt för oss a latt säga detta och kanske vet den det icke sjelf. . Vi skulle nästan vara böjda att tro, att den snarare har sina nycker och sina anfall af dåligt SEED CISA ASIEN En vän till Tom Thurnall må hjerov FR FA ris E vr Re edra!