Aftonbladet – 7 april 1873, sida 2

rdringat på noggrannhet borde uppställas, u ls att den tyska myntlagen har alldelesK mma remedia som kommissionens förslag. k n nu statskontorets erinran tvifvelsutan är f undad, sä torde dock Samt. förf:s omdöme ls 1 densamma väl tåla någon nedpriätning.)Z4 6-7, Rörande proberingåsättet. si (Kunna vara fullt befogade, men äro aflb ycket underordnad betydelse, gälla dess-r om mindre säken än ordalagen.) (6 B, Biktad emot reling i randen af myn jf t, dock att annan randning än dylik kanlh vändas på 10-dalerstycket och 50-öre-n ycket, möjligen icke heller på 20-daler-b ycket, anser böstämmelsö häröm icke böra jn en konvention ingå. Tillägger dessutom, f t regentens bröstbild bör utbytas emotlk ksvapnet samt förordar ett förbud emot i yntets färgånde inedelst syror. i (De begge sista punkterna af denna num-sa er röra alldeles icke kommissionen, somle ke haft att yttra sig om myntets utseende lc ch icke heller kan förväntar Möfvå iram:jl otill med något förslag af så specielt sknisk beskaffenhet som den senare, äfvenl m vigten af dylikt förbud icke bör under-l; kattas. Till hufvudfrågan, ruandreftlingen, li kola vi längfe fraiö ftergomina, enär den js riordrar något vidlyftigare behandling än om passar i dessa mellanstuckna noter.) i 9. Anser de föreslagna begränsningarne li f silfvermynts användande vid liqviden böra j: Srändrås. es . (Saken Väl af betydelse, anmärkningen :i emiigen underordnad.) 10. Föreslår de uti svenska myntkommisionens betänkande framlagda tvö slitningssränserna, en tränare för atlemnande afl nytit från staten till enskilda, en annan nå I sot vidare afseende myntets giltighet gå om lagligt betalningsmedel, såväl enskilde mellan som från dem till staton, som skulle ga skyldighet att ined fullvigtigt mynt in rexla det som befann sig i mellanstadiet. (Svenska kommissionens förslag nog mycset ändamålsenligt, men dock icke af den vigt utt man bör sätta dess antagande såsom ett vilkor för en konventions ingående. Två svenska ledamöters och en norsks särskilda mening, af samina innehåll som statskontorets särmärkning omwförmälas i yttrandet, men förtigas af Samt, förf.) 11. Godkänner den föreslagna myntarelönen af 14 prose. endast nader den förnt sättning att myntningen bedrifves i större partier och att antalet af 20-dalerstycken blir minst dubbelt mot det af 10-dalerstycken. Dessutom några formella jomkningar: (Torde icke innebära nögot klander af kommissionens förslag; jomkning i konventionen till !3 proc. för 10-kronestycken.) 12, Anser öfvergånsstiden för kort, före slår den I Jan, 1875, (Nog riktigt och iakttaget i konventionen.) 13. Anser utmyntning af silfvermynt enligt 1855 års myntlag erfordras för inlösen af riksbankens 5 silfver lydande seslar: (Den till grund för anmärkningen lig: gande tanken är fullt riktig, men om åtgärder vidtagas för snart utgifvande af nya sedlar ä guld, hvaremot de uti liqvider och vid insättningar å räkningar och kreditiv ingående nuvarätde södiarne Icke Vidare tt lemnas, skall vid den hastiga omsättningen af sedelstocken snart så ringa belopp af nuvarande slags sedlar återstå, att det förråd af myntadt silfver riksbanken nu innehar (Febr. 28: rdr 2,658,000) efter all sannolikhet skall visa sig mera än tillräckligt för deras inlösen.) Att det äldre silfvermyntet icke kan aflysas till slutet af 1878. (Äsigterna kunna i detta afseende-vara delade, helst då af det större myntet endast högst ringa belopp är i omlopp. fmellertid har i konventionsn terminen för det mitdre myntet med skäl blifvit förlängd till 1881 års utgång. Då dessutom begge slagen äfven efter denna tidpunkt (se öfvergängslagen, 3 6) invexlas i riksbanken till prägelvärdet, lärer väl icke å åem någon förlust för innehafvarpe böra uppstå.) Sådan är bufvyddsumman afstatskontorets yttrande. Vi öfverlemna nu till läsarens bedömande om kommissionens ledamöter verkligen behöfva anse sig alldeles tillintetgjorda deraf, eller om ens, med undan tag af 2:dra punkten, som omhandlar hurnvida sjelfva det föreslagna myntsystemet vör antagas eller ej, de utide olika anmärk ningspunkterna förekommande ämnen äro af beskaffenhet att ens lemna tillfälle till sä för krossande omdömen som Samt. förf:s. Angå ende dem af mera egentlig finansiel natur såsom om billoneringen af silfvermyntet, äro. såsom visadt är, omdömena bland sakförstån diga ganska delade; i andra, mera af teknisk natur; voro nog kommissionens ledamöter bland hvilka ingen var imed denna speciali tet fullt förtrogen, benägne att med nöjt lyssna till de råd en erfaren och kunnig myntverksaföreståndare kunde ha att lemna En punkt återstår oss att litet närmar vidröra, icke så mycket för dess egen inne boende betydenhet, utan för det sätt, hvarp! statskontorets yttrande deruti blifvitaf Samt. förf. ätergifvet, nemligen den om mynten: kantreffling. Kamrarne arbeta dessa dagar synnerlige Ali Eftor att håde fredasen och lörda