Aftonbladet – 4 april 1873, sida 3

hj 08ONDIUCK beklaga sig ötver llla reglemenserade examensförhållanden, då under denna förutsättning dessas ordnande på ett tidsnl enligt sätt varit en ganska enkel sak och Slett missgrepp härutinnan således knappt Jatt befara. Vi hoppas få tillfälle att någon f)3ång framdeles närmare belysa denna punkt. s Nägon skulle måhända kunna föreställa l sig, att den nya examensordningen blifvit universiteten så tillsägandes utifrån påtvunIgen; men detta antagande är dock så till vida. oriktigt, som de filosofiska fakulteternas ledamöter, genom sina officiella betän kanden vid det förberedande examensförslaget, åtminstone med afseende på grundsatI serna, på ett ganska verksamt sätt bidragit J till skapandet af sakernas nya ordning. Fakulteternas vetenskapsmän hafva särskildt I derigenom kommit i den egendomliga ställsl aing till frågan, att, då de nu häckla den I nya examen, de i sjelfva verket måste anses till en god del kritisera sitt eget åtgörande .Ji saken, alldenstund det härvid föga derpå lankommer, huruvida de möjligen i några detaljfrågor förfäktat en annan åsigt än den, -som hyllats af fakultetens pluralitet leller lagstiftaren. En kritik af eget verk, Idå man anser detsamma för mindre godt, lförtjenar visserligen erkännande; men man lerfar dock i föreliggande fall snarare en känsla af öfverraskning deröfver, att en sådan kritik skall vara behöflig så snart efter det nya examenssystemets antagande. Huru skall man således förklara saken, då den omständigheten dessutom tillkommer, att naturvetenskapernas målsmän inom fakulteten genast lära hafva insett. att den nya examen skulle komma att skadligt inverka på stu diet af deras vetenskaper, och således från början måste hafva varit intagna emot densamma? Man frågar sig ovilkorligen. hvarföre ifrågavarande herrar under sådana förhållanden icke mötte sjelfva det nya exa mensförslaget med det kraftiga motstånd, som detsamma enligt deras åsigter således bort röna från naturvetenskapernas sida; etler om de i detta fall verkligen uttalat sina åsigter, men blifvit besegrade af en mindre upplyst måjoritet. Fakultetens propooler kunna alltid lemna svar på denna fråga. Det synes oss svårligen vara något tvifvel underkastadt, att, om de filosofiska fakulteternas naturvetenskapsmän, med klar insigt i universitetets bästa, i det rätta ögonblicket bemött det ifrågavarande exa mensförslaget med den kompakta opposition, som med afseende på dess obligatoriska foråran på latinläsnivg till kandidatexamen varit fullkomligt berättigad, det aldrig i sin vu varande form hade kunnat vinna stadfästelse såsom lag. Man bör emellertid, för att ej döma för hårdt, betänka, att oaktadt saken på papperet kan förefalla ganska enkel, dess utforande säkerligen skulle haft sina svårigheter och under då varande förhållanden ännu erfordrat en icke ringa kraftutveckling och ihärdighet ifrån de ifråga: varande prefessorernas sida. Men då å andra sidan dessa praktiska svårigheter aldrig kunde ligga i sjelfva sakens natur, utan blott varit att förvänta till följd af det motstånd, som man sannolikt haft att befara från annat håll; så var den af förhållandena angifna ställning, som naturvetenskapernas vårdare och målsmän på platsen bort intaga till frågan, dock fullkomligt klar och oafvislig, Men det är en allom bekant sak, att de abstrakta teoriernas män gerna kritisera, säsom äfven att den obestämda kritiken utan praktiskt syfte för dem snarare innebär en rekreation än en ansträngning, då den icke tager nägra så särdeles stora intelligenta krafter i anspråk. Annat är fallet med den vanligen mera sansade men ailvarliga och djupgående kritiken i egentlig mening, som ej blott ställer till sin uppgift attrifva ned, utan hvars förnämsta ändamål är att förbereda ett positivt resultat, Denna erfordrar kraft och omtanke af en helt annan art än den förra och förutsätter framför allt, att man lika mycket eger kraft att lösgöra sig sjelf från häfdvunna fördomar som förmåga att beherrska omständigheternas aftz obehöriga makt... Den gafvan päpekade skenbara försammelsen af de ifrågavarande professorerna kan nu svårligen förklaras utan att förutsätta, att de verkligen varit i saknad af just dessa egenskaper, hvilka dock i ifrågavarande fall varit oundgängligen nödvändiga. Antingen hafva de i denna sak icke haft öga för universitetets bästa och icke förstått, att den enda tidsenliga lösningen af frågan varit att söka i Alosofiska fakultetåns delning; eller ock hafva de i detta fall saknat kraft och mod att uppträda för det, som de ansett för rätt. Det har ej kunnat vara vår mening att med det anförda på något sätt personligen apgrina fakultetens aktåde naturvetenskapsmän eller att insinuera, att de såsom embetsmän icke skulle hafva uppfyllt sina åligganden. Härom kan till dessa herrars heder säkerligen ej flnnas mera än en fsigt; men om dylika småsakerhar ju här alls icke varit taladt, då den fråga, som här afhandlats, rör förhållanden af en helt annan art. Menniskan rår ej för, att hon stundom under lifvets vexlingar ställes i dessa svåra förbällanden, som lätt kunna blifva henne öfvermäktiga, och hyllka: för öfrigt äro sådana, att, om vi hafva mod och kraft att följa tidens maning, vi till följd deraf vanligen samtidigt få skörda tåde iof och tadel. Obheslytsamhet eller passivitet i sådana fall får vanligen blott anses för mensklig svaghet och kan högst sällan stämplas såsom pligtförgätenhet i vanlig mening: AT Vi hafva här ställt till vår uppgift att L ena sidan göra naturvetenskapernas vänter i landet uppmärksamma på den tryckta ställning, i hvilken de nämnda disciplinerng ör närvarande synas befinna sig vid våra universitet, och att å den andra för fakul-s teten teckna, huru saken måste te sig förlr den utom fakulteten stående uppmärksamme fc aktgifvaren på händelserna, Vi skola i enii följande artikel med några få slutord i äm1, net fullfölja denna vår afsigt, Pr, In RNE NR DANMARE. tg Såsom telegrafen redan meddelat, antoga lanska landstinget i onsdags, med 44 röster vi mot 8, ett inom tinget framlagdt förslag till dress till konungen. Denna adress, som ta innebär en protest mat den nyligen beslutna Tatingoösadresgssen fill bkannnean är af 21 ht est bord eg et te RNA NG Kent CN MG Jr TR i tie VS a fn Je, Mö Ft I FA Fat Få FA 450 409089 APA TMA MP.