Aftonbladet – 4 april 1873, sida 2

Apper Fvipte Fran ch i hvilken alla delar af den slaviska faniljen inom Österrike voro representerade enom cheferne för de flesta nationella opositionspartierna. Denna kongress hade till ppgift grundläggandet af en federalistisk nion, som skulle bära namn af rättspartiet. fan känner ännu icke, hvilka beslut blefvo attade. Om man också icke ännu hunnit Itarbeta något detaljeradt program, har man tminstone blifvit ense om nödvändigheten f att handla efter en gemensam plan. Om n sådan kommer till stånd och konseqvent ullföljes af de slaviske stammarne, torde :entralisterne ha triumferat för tidigt. För tyska riksdagen framlades i lutet af förra veckan tvenne vigtiga finaniella förslag om inrättandet af en invalidond på 187 millioner thaler och om använlandet af 72 millioner till fästningsanläggsingar. Meningarna synas vara mycket delade angående förvaltningen och användanlet af dessa stora summor, som skola tagas Mt de franska milliarderna. Flere deputeade synas hysa farhågor för, att regerigsen genom förvaltningen af så stora summor skulle få i sina händer en i politiskt hän, seende betänklig makt, som kunde undanlragas riksdagens kontroll. Förslaget hänvisades efter en längre diskussion till ett 1tskott af 21 medlemmar. Bland icke så b liberale deputerade herrska — märkligt nog — allvarsamma tvifvelsmål om, huruvida de franska milliarderna hittills varit och för framtiden skola blifva till verklig nytta för Tyskland... Det tyska framstegspartiets organ Volkszeitung yttrar bland annat: Vissheten om att den sista milliarden redan denna höst skall blifva utbetalad af Frankrike, och att den siste soldaten af de ;yska ockupationstrupperna skall återvända ill sitt fädersesland, är ett glädjande faktum både för Frankrike och Tyskland. Vi önska att se freden förverkligad i alla punkter och fästa dervid det hseppet, att moderationen och bohofvet af lugn skola viona öfverhand i Frankrike, likasom också len upphetsade stämning hos oss skall försvinna, hvilken ännu alltid finner ett uttryck i vissa korrespondenters krigiska artiklar. Men ännu mera glädja vi oss öfver, att det ändtligen blifver slut med det franska guldregnet. Huru sällsamt än detta kan låta för mänga öron, för hvilka guldets klang är den herrligaste harmoni, är det likväl sannt och skall efterhand blifva allmänt erkändt, att de franska milliarderna icke bragt oss någon välsignelse; utan att tvärtom detta guldregn framkallat en vild, feberaktig spekulationsanda i förenibg med en stegring af alla priser, som nedtrycker det egentliga nationella välståndet. Lia litet som guldregnet från Amerika 4 det sextonde ärhundradet för Spanien seäförde någon verklig lycka, skall detta blifva fallet nu, när ett land utan egentligt arbete får ett stort tillflöde af guld och silfver. På den skatt, man tror sig ha funnit, tära genaegt tvenvne omättliga penningsugare. Den ene heter vild och sjuklig spekulation, den andra omåttlig stegring af priserna på alla lifvets njatningar och förnödenheter samt på arbetet. Det utskott, som fått i uppdrag att pröfva det från riksdagens eget initiativ utgångna förslaget till presslag för tyska riket, sysselsätter sig ifrigt med sin uppgift. Det har yrkat, att lagen skall inledaz med en förklaring, som uttalar principen om pressens frihet och för alltid utesluter all census, Äfven i andra punkter har utskottet yrgat förändringar i lagförslaget, hvilka gå i fri sinnad riktning. En regeringskomwissarie har varit närvarande vid utskottets senaste öfverläggningar, men icke deltagit i diskussionen. Riksdagen har afslutat den allmänna diskussionen om tyska myntlagen och beslutit. att icke återförvisa förslaget till ett utskort utan ofördröjligen låta det gå till andra läsningen, i hvilken det sannolikt kommer att antagas uian några anmärknjugsvärda förändringar. Som bekant är, grundar sig det nya skiljemyntet i koppar och silfver på myntenheten, en mark. Förattgöra enheten i myntväsendet fullständig har deputeraden Bamherger föreglagit, at: inom alla riksländer kejsarens bild skall stå på myntet i stället för landsfurstens bild, en önskan, som han dock svårligen, lär kunna genomdritva ä anseende till desse forkstars ömtålighet om de yttre teeknen för sin suveränitet. Den outtröttlige Lasker åtnöjer sig icke med det resultat, hvartill han kommit i den Wagenerska affären. Han vill äfven sätta prenssinka regeringen i tillfälle att infria Bitt löfte genom att bringa frågan inför tyska riksöagen, Han har nemligen framställt. tilt rikskansleren en interpellation rörande denna sak, hvilken med det första kommer att stå på dagordningen. Lasker frågar kejserliga regeringen, om hon tagit kännedom om det närvarande förhållandet med aktiebölag, och om hon har för afsigt att föreslå någon lagförändring, egnad att afhjelpa missförhållandena. Debatten om denna sak, rörande hvilken redan så mänga skandaler kommit i dagen, lofvar att blifva mycket intressant. De förvecklingar, som i Tyskland uppstått i anledning af det katolska presterskapets hållning, hafva gjort frågan om civiläktenskapet alltmera trängande. Regeringen iakttager emellertid i denna tröga ännu en viss förbehållsamhet. Redan. vid förra riksdagssessionen förevar ett förslag, som gick ut på att fräntaga presterskapet befattningen med inregistrerandet af ingångna äktenskap. En liberal riksdagsledamot Valk har vid sammanträdet: den 29 Mars genom en interpellation påmint regyringen om demna sak. Kejserliga kanjets aren Delbräck svarade; att förslag i enna riktniog blifvit utarbetadt i kansliet och med det första kommer at; underställag kejsarens pröfning samt, i händelse det vinner hana bifall, derefter framläggas för förhundsrådet och riksdagen, men att det ännu är omöjligt för regeringen att meddela några detaljer härom, emedan frågan ännu befinner sig i ett förberedandg stadium. Emellertid är man inom de liberala kretsarne icke nöjd med en sådan partiel reform som den, hvilken genom i fröga varande förslag kommer att införas, och det påstås, att deputeraden Valk har för afsigt att framlägga ett lagförslag om införandet af obligatoriskt: civiläktenskap.