Aftonbladet – 3 april 1873, sida 2

får den för godt pris; mylord skall nog inte göra något anbud och dermed dyrka upp priset för er, efter ni tillhör de liberala — det gör ju alla amerikanare? Ni skulle gagna oss, likaväl som er sjelf, sir, ty värt. parti inom grefskapet skulle alltid vinna em ny röst. Ni frestar mig i sanning, sir; men jag skulle inte anse det vara rätta tidpunkten just nu för en amerikanare att ötvergifva sitt eget land och bosätta sig i England. Jag skulle inte nu befinna mig här, såvida. jag ej för denna höst verkat allt hvad jag: i Amerika kunnat verka och derför rest öf.. ver hafvet för att möjligen här i England! kunna gagna mitt fädernesland. Kan väl tro att så är, synnerligen ifall ni tillhör Freemonts parti. Derom ber jag er vara öfvertygad. Trodde så redan förut, att döma 24 ert utseende. Kan inte se att en hederlig karl kan ega andra bsigter. Stangrave skrattade. Jag vill hoppas att hvar och en må tänka så i England. t Lita på oss, sir! Vi se snart hvad em man går för; jag vill hoppas att de må göra detsamma på andra sidan hafvet. ; En kort tystnad uppstod. Mark började ter: Se ditåt, sir! — den förpaktargården tillhör mylord. Jag skulle gerna vilja visa er nägra sköna djur af shorthornsrace — köpte der härom dagen en tjurkalf för dryga. bundra pund, jag gamle tok! Stor sak i: pengarna! — man måste tänka på att för-bättra racerna. Se här ha vi en qvarn — fyra par nya stenar, Gamla Whit känner knappt igen sig sjelf sedan han har skappit ir qvarnrännan. Men allt detta ser väloanenligt ut i edra ögon, sir, van gom ni är rid edra jättefloder. (Forts.)