Aftonbladet – 1 april 1873, sida 2

QINISE, 51 UC AU MECiCiumalh BOM vVÄvCS,j, Iihöra 11 det radikala partiet, 4 äro konrvative och endast 5 republikaner. Men irtili komma yttterligare de sjelfskritne edlemrharnö, nermligen kabinettets åttar ediemmar, hviika alla äro republikaner mt cortesförsamlingens funktionärer, en vesident, fyra vicepresidenter och fyra se-li reterare, Af desse nio äro 5 radikale och jsl republikaner, Totalregultatet blifver så-Pv des 17 republikaner, 13 radikale och 45 onservative. De sistnämnde anses i häoelse af skiljaktighet sannolikt komma att atä sig till republikanerne. Taktiskt blifer ministeren ända till den konstituerande ;irsamlingens samwmanträdande helt och hål t herie öfver situationen och kan lägga ela tyngden af sitt inflytande i vågskålen , id de instundande valen, allt naturiigtvis nåder iöratsättniog avt ordningen kan upp-(, stthållas i proviasöräa; Men de underrät:. elser — visserligen knapphändiga och stun-( om motsägande — man från dem tid efterl nnan erhåller äro i detta hänseende föga ; 1 ( 4 J SS Trin rd Pr orm rn illfredsställande. Öfveralit förspörjes enjl. äldsam agitation. Särskildt klagas mycket iver FKriet på disciplin inom armbn. Ugpr ilterhå om det dåliga tillståndet i dörta änseerde bland trupperna i Barcelona för-; ekas dock inom officisila kretsar. Ryktet erättar, att de kotisetvative ämna afhållal: ig från deltagandet i vålen. Det uppgifves fven at: många republikaner i Andalusien, jer federalismen annars har talrika anbänäre, ämna uttala sig i unitarisk riktning. Tidningen Cörreöpontta meddelar, att Fiueras betraktir säsom en illvillig smädeli e, hvilkens moiiver han anser sig känna, j inderfättölsen Omatt bref från honom skulle a bliivit fonna los Hedleminar sf ett hemt sällskap, hvilka blifvit arresterade i Paris. Kouseljpresidenten har ingenting att kaffa med några hemliga agenter. Fastelar har dementerat den i Times meådlelade uppgifieh GT ävi tyska regeringen kulle ha vägrat att erkönua spanska ro;ubliken på den grund, att denna skulle ha vlifvit cortes påtvuagon. Den tyske rikstavsleren har icke yttrat ett ord i deuna iktning. Han yttråde, att Tyskland erkänver republiken så snart hon blifvit godtänd al spanska nationen, och hans skrift relso var affattad i vänskapliga ordalag. Vid ett sammanträde af franska national Fsakilingen Åen 27 i förra månaden uppstod en liflig diskussion i anledning af en af lere medlemmar af venstern undertecknad nterpellation angående förföljelserna mot den epuplikauske pressen, isynnerhet i de södra lepartementen. Deputeradeti Ponvier från Marseille, en af undertecknarne af later: vellationen, motiverade densamma med mycsei figdbration och fasthet. Han kritiseade skarpt den partisklist myndigheterna detta hänseende ädagalägga, i det ac göra le republikanska tidningarna till föremål för Höld sin stränghet, under det att de våldsammaste anfall ä det i iska pressens sida mot republiken och dess utmärkta styresman förblifva ostraffade. En i anleding sf denna interpellation af venstern föreslagen dagofdhing, i hvilken uttalades len önskan, att regeringen mätte föreslå belägringstillständets upphörande, hvarigenom den godtyckliga behandlingen sf pressen i de i belägringstillstånd förklarade städerna på Samma gång skulle upphöra, förkastades med 458 röster mot 168, sedan inrikesministern Goulard försvarat sig mot beskyllningen för partiskhet i fråga om idningarna, konstaterat att lugn och ordniog rådde öfverallt, i de södra departementen så väl som i det öfriga Frankrike, och derefter — yrkat på belägringstillstänlets bibehällande. Samma dag beslöt nationalförsamlingen, sfter ett tal af biskop Dapanloup, hvilket mottogs med stormande applåder af högern, med 466 röster mot 10, att presterne skola ja del i administrationen af alla välgörennetsanstalter, Det berättas, att det radikala partiet ämar erbjuda kanpdidatiren till en ledig plats ör Paris i nationalförsamlingen ät Ledru Rollin, som iaom kort tid väntas din De radikala valkomit6erna ha beslutit att icke sodkänna någon kandidat, som icke motsätter sig hvarje slags inskränkning af den all männva rösträtten äfvensom bildandet af en öfre kammare samt yrkar nationalförsamingens upplösning i nästinstundande Oktober: Tyska riksdagei förebade den 26 dennes till behandling ett förslag af Schulize, enligt hvilket riksdagsledamöterne skola upp: bära arvode i likhet med medlemmrne af de särgkilda staternes representan:församlingar. Regeringen var nu likasom vid tidpunkten för det nordtyska förbundets stiltande afsjordt emot en sådan förändring, hvilken hon förklarar vara stridande mot förbundsförfältningenrs säväl anda som bokstaf. Förslaget försvarades lika ifrigt af de liberala fraktionerna inom riksdagen och antogs i första läsningen med 114 röster mot 90. Reseringen kommer utan tvifvel ati framhärda sitt motstånd, och ingen kan förutse huru denna tvist skall alota, En ännu bestämlare meningsskiljaktighet framkallades geom en diskussion om förbundsrädets besiut rörande ätskilliga af riksdagen utan eller emot regeringens vilja fattade resolutioner. Man tHänvisade slutligen dessa mer eller mindre brydsamma frågor till riksdagens veglementskomitå, Den nya österrikiska vallagen bar len 27 i förra månader antagits af riksrälets herrehus med 18 röster mera, än den oluralitet af två tredjeäelar, som erfordras ör en grundlagsförändring. Denna utgång 1sas naturligtvis med jubel af det tyska ;fattningspartiet. En lag angående tillämpningsn af vallagen har likaledes blifvit lefinitivt antagen: pe Landshöfding i Westerbottens län. K. :t har dön 28 Mars till landshöföinrg i Westerbottens län utnämnt och förordnat najoren och chefen för Westernorrlands beräringsbataljon A. G. Wästfelt. — Akademisekreterare. K. M:t har s. I. utvämnt och förordnat auditören vid Upands regemente, notarien hos Consistorium Academicum i Upsala, tillförordnade akadenisekreteraren, vice häradshöfdingen G. S.