Aftonbladet – 31 mars 1873, sida 3

(Insändt.) Lagberedning eller lagbyrå? I likhet med en stor del af represeutationen anse vi lagstiftningsverket vara en för riket nog vigtig sak att vara förtjent af och behöfva ett särskildt, sjelfständigt embetsverk — beredning eller hvad man vill kalla det — och att det icke bör, såsom nu, vara öfverlemnadt åt så heterogena och till en del olämpliga händer som lagutskottet och representationen, justitieombudsmannen, lagbyrån, högsta domstolen och regeringen. Men detta oaktadt ha vi ansett oss icke behöfva neka en ärad insändare plats för nedanstående uppsats med förord för anslag till lagbyrån: Då K. M:t vid 1871 års riksdag aflät proposition om anslag för en lagbyrå, bestående af juridiskt bildade män,som under justitieministerns ledning och efter anvisude utgångspukter skulle uppgöra de förslag till lagförändringar K. M:t ville till riksdagen framställa, mötte propositionen betydligt motstånd på den anförda grund, att en fristående lagberedning borde föredragas framför ofvannämnda anordnande. Propositionen bifölls emellertid och lagbyrån kom förlidet år till verksamhet, men sträfvan efter lagberedningen har redan hos innevarande riksdags statsutskott sökt göra sig gällande, ehuru dock utskottet tillstyrkt anslaget till lagbyrån för 1874, hvilket och Första kammaren bifallit. : I Andra kammaren förnyades striden om företrädet mellan lagbyrå eller lagberedning, men pluraliteten bestämde sig för att vägra anslag både för den ena och den audra institutionen; och åberopades såsom skäl härför att lagbyråns verksamhet under förlidet är icke varit fullt nöjaktig.l