Aftonbladet – 29 mars 1873, sida 2

reserv, bestämd att förstärka de andra, ler att företaga en bioperation som för-, ållandena under fälttåget kunna nödvän-i iggöra. På detta sätt skulle det varaj, söjligt att sända en armå på 600,000 å 00,000 man i elden, hvartill ytterligare .omme de 300,000 man i depoterne ... Denj. ranske krigsministern yttrar sig derefter m det preussiska systemet, enligt hvilket varje provins uppställer sin armekår. Denna l. rganisation bidrog mycket till den rasket, hvarmed preusiska armåen ryckte i fält, ch som med rätta beundrades i Frankrike. )fficerare och soldater känna hvarandra, ro vana att lefva tillsammans och all maeriel är genast till hands, Preussen har erigenom, för att begagna det franska beeckningssättet, bildat sig en krigsöfvad, tmärkt organiserad arm och med den störta fuilkomlighet utrustadt nationalgarde. Frankrike kan emellertid ej bli fråga om n imitation häraf, enär folket mäste bryta ned sina sedvänjor och med den stora rerolutionens hufvudid, om ett sådant system anfördes. Frankrike skulle då få armber tf bretagnare, provencaler, bourgogsare, 0. . V., elier, med andra ord, de fruktansvärlaste utsigter till inbördes krig skulle ippstå under den starkaste tendens till if och splittring. Den franska nationalförsamlingen beslöt, just då provinserna grepo ill vapen mot henne, att grunda folkets ;ch statens enhet genom armån, och i denna fsigt förenade den rekryter från alla provinser i ett och samma regemente, hvilket sålunda verkliggjorde den franska enbstens deal. För bevarandet af denna orgavisation ala derjemte militära och moraliska skäl När invänarne äro blandade tillsamman, afnjelpa de hvarandras brister; det heta blodet hos sydborna sätter nordbornas kalla olod i rörelse, och de scnares lugn sätter ;n sourdin på de förras lidelsefullhet. N: iet förhållande inträder, hvilket icke är sällgynt i ett krig, att en hel armekäår måste offras för fäderneslandets skull, blir det icke en vnda provins, som på en gång mister alla sina unga män, Det är dessa skäl, som nafva förmått Thiers och Cissey till att i lenna punkt hälla fast vid det bestående och de åberopa, att den offentliga meningen nästan enhälligt står på deras sida. Till slut heter det i motiverna, att Frankrike önskar fred både ou och framgent. Regeringen vill icke skapa en stor armå för att öra Frankrike till en agressiv makt, utan blott för att återgifva det den ställning, som det förut intog i Europas råd, och som det icke förtjenat mista. I det budgetförslag för 1874, som franska regeringen förelagt mnationalförsamlingen, apptagas utgifterna till 2,523,000,000 franc: mot 2.374,000,000 fres för år 1873. Inkomsterna beräknas till 2,526,000,000 fre3 och budgeten visar sålunda ett öfverskott af 3,000,000 fres. Tiliökningen i utgifterna, hvilken uppgår till 138,000,000 fres, är fördelad på följande sätt: Statsskuid och dotationer 81,000,000 fres; krigsdepartemeniet 39,000,000 francs och allmänna utgifter 18,000,000 fres. Som redan är bekant, har finansministern föreslagit att skatten ä fast egendom skall höjas med 17 centimer samt skatten å lös egendom och på dörrar och fönster med 13 centimet samtatt patentskatten skall nedsättas med 13 centimer. Den ökade Inkomst, som uppkommer härigenom, anslås till 89,000,000 francs. Budgeten innehåller under liqvidationskonto en summa af 750,000,000 fres, hvari inbegripas 400,000.000 för iståndsättande af krigsmatorielen och för uppköpande af förråd, 75.000,000 fres för de tyska truppernas underhåll samt 275,000.000 fres för åtskilliga skadeersättningar. Finansministern beräknar, att dessa olikautgiftsposter om fem år skola minskas med 130,000,000 fres; hvilka skola öfverflyttas på kontotför den sväfvande skulden, som för närvarande beräknas till 847,000.000 fres, hvilken summa inbegriper de 140-000,000 fres, hvilka utgjorde bristen i 1872 års budget. Den 22 dennes hölls ett möte af venstern. Man mottog de petitioner om församlingens upplösning, hvilka samlats af Sidgcle. De hade 192.205 underskrifter. Venstern antog ett tacksägelsevotum till Sitcle. Dess medlemmar skola framlägga petitionen inför församlingen. Vid den derpå följande diskussionen visade sig venstern gynsamt stämd för förslaget om utbetalandet af 100,000,000 fr. såsom ersättning åt departementen för krigs-. skada äfvensom för förslaget att uibetala 140,000,000 francs till staden Paris. Viden derpå följande diskussion om återställandet af Vendömekolonnen förklarades, efter att ha tagit i öfvervägande de tunga bördor, som nu trycka på skattkammaren, att förslaget om kolonnens återställande nu var af mycket ringa vigt och att man i hvarje fall skulle rösta emot återupprättandet af Napoleon I:s staty på spetsen af densamma, I franska nationalförsumlingen har förslaget till en omorganisation af munisipalstyrelsen i Lyon börjat diskuteras. Det utskott, som afgifvit betänkande om saken, föreslär upphäfvandet af centralmunicipalitetet och bibehällandet af det nuvarande municipalrådet samt stadens delning i sex arrondissementer, af hvilka hvardera har en af regeringen utnämnd maire. Municipalrådets president skall väljas afrkdet sjelf, och prefekten i Lyon skall utöfva samma funktioner som Seineprefekten. Förslaget, sem är redigeradt af utskottets rapportör, deputeraden Meaux, kommer åter under diskussion i församlingen om måndag. I Spanien har cortesförsamlingen nu upplöst sig och nedlagt sina funktioner i händerna på ett permanent utskott, hvilket skall qvarstanna ända till dess de konsti tuerande cartes sammanträda, Alla ministrarne qvarstanna på sina poster. Ryktet om att Castelar skulla afgå har ej bekräftat sig. Den demonstration mot municipalstyrelsen i Madrid, som det extrema partiet bland republikanerne tillämnat förliden söndag, hördes ej vidare ai. Myndigheternas fasthet såväl som befolkningens ezsu hållplug synes ha omintetgjort aen. Kallelsen till val af en konstituerande församling skulle utfärdas som 1 gär. Valen komma att ega zur den 10, 11 och 12 Maj. Den gamla cortesförsamlingen har innan hon ätskildes, antagit lagförslaget om slafveriets afskatfande på Portorien, Mehatavrna fun lin andfana maAnHk Ma