Aftonbladet – 28 mars 1873, sida 3

fället moderna lifsåskådningen, anmärker Disse synes dog mindre at bäre maske end mange af dem, som viser frem sit dag lige ahsigt. Allt hvad författaren i dett sammanhang yttrar är onekligen ganska in tressant och träffande. Ännu en afdelnin; af hans omsorgsfulla arbete: frågan Sm Hol bergs inflytande i utlandet, skola vi en an nan gång referera något af och torde äfvei då få tillfälle att yttra oss något utförligar om ännu ett bidrag till Hoibergslitteraturen Optegnelser til Ludvig Holbergs biografi, a universitetsbibliotekarien L. Daae, hvilke helt öyss kommit osö tillhanda såsom Vv flere gånger f I päpeka eger denne för lspoå förmåga att af skenbart obetydliga hiswriska fakte göra högst intressanta och upplysande fram ställningar. Vi tro oss derför redan på för hand kunna garantera läsaren ett godt ut byte i denna uppsats, som möjligen äfver är särskildt tr men annars förekomme? i Historisk tidskrift, udgivet af den norske hi storiske forening, andra bandets andra häfte. hvilket dessutom inrymmer några andra med delanden af samme skriftställare. Det finns individer inom literaturens eller konstens område, som tyckas vara födda under en verlligt lycklig stjerna. Att dylika söndagstarn kunna föra penseln lika bra som peniian, och peatan lika bra som penseln, torde dock vara ytterst sällsynta fall. Sverige eger i Egron Luzdgren en sådan företeelse. Enligt hvad en nyligen på Cappelens förlag utkommen samling Löse blade af en malers skizzeböger under hufvudrubriken Med Blyanten tyåligen ådagalägger, eger Norge en Jiknande medbroder i Apollo uti den för alla besökare af konstutställningar i Stockholm välbekante humoristiske målaren Vinc. St. Lerche, hvilkens skildringar uv munklifvet torde kunna anses såsom någonting i sitt slag af första rangen. För svenska publiken äro hans nu samlade och utgifna författarealster redan bekanta. De ha nemligen tid efter annan från förfatiarens norska msnuskript varit meddeiade i öfversävtning uti Ny Illustrerad Tidning som text till de illustrationer han der levererat. Det var fra först af sldeles ikke min hensigt at befatte miz med !exten — säger fölf. helt anspråkslöst som förklaring för sitt skriftställarskap — men vanskeligbeden ved altid atfinde nogen, som konde og vilde påtage sig dette arbeide, bragte mig til at forsöges. Försöket har vekligen slagit särdeles lyckligt ut, och texterna ha under årens lopp vuxit till ett ganska respektabelt antal ark, hvilka utan. ifvel skola med stort nöje egas samlade, ven i Sverige, så mycket mer som hvarje skizz är försedd med en ny initialteckning, smärre slag och med andra motiv än i let svenska bladet. Slutligen nämna vi en rätt framstående iels skönliterär, dels historiskt-biografisk kaender, utgifven af studentföreningen i Kristiania: Ydun, nordisk studenterkalender for 1873. Årsbältet upptager tvenne biografier, jtver Schweigaard och geologen prof. Kjertif, samt ätskilliga bidrag inom den lättare senren. Blard dessa framhålla vi särskildt n povellartad skizz från Rom, kallad Fanulla, af Jonas Lie, den äfven i värt lan ärdeles omtyckta författaren af Den fremynte m. fl. täcka och älskvärda skildrinrar. Hans skizz ur Romarlifvet är, som nan kan vänta, karakteristisk och målande. Itt par genrebilder af onämnd hand: Aduvktens dagligstue — ett rätt lofvande förök — och en Tavtes fortälling afsluta äftet, oberäknadt några notiser om veten: kapskapliga cch andra föreningar bland stuenterna, Från Danmark ha vi fått oss tillsändt yt Dansk Mänedskrift, första häftet för 873, innehållande en uppsats af tidskriftens tgifvare hr V. Möller, angående Stuart Tills lära om friheten, amplifierad med exemel från danska förhållanden, en satirisk kizz af H. Drachmann, ett referat öfver Jarwins nyaste verk, om sinnesrörelsernas ttryck hos djaren, samt några kortare medelanden. Åt den dramatiska litteraturens änner anbefalla vi Bertran de Born, lyriskt rama i tre akter af Ernst von der Recke, a