Aftonbladet – 24 mars 1873, sida 3

Article Image
— Diskussionsmöte i arbetarefrågan. Ett antal för den arbetande klassens lyftning i sedligt och ekonomiskt hänseende nitälskande personer hade i lördags kl. 6 e. m. utlyst ett möte för behandling af åtskilliga frågor, som med denna vigtiga sak ansetts ega sammanhang. Inbjudarne voro medicinalrädet F. T. Berg, ingeniören R. F. Berg, grosshandlaren C. O. Berg, byggmästaren L. M. Elfling, expeditionssekreteraren O. Carlheim-Gyllensköld och litteratören dr E. Nyström. Den stora och rymliga möteslokalen, härvarande baptistförsamlings gudstjenstsal i det s.k. Bethelkapellet vid Malmskilnådsgatan, var ända till trängsel uppfyld af personer ur de mest olika klasser. Sedan medicinalrådet Berg blifvit vald till ordförande samt öppnat mötet med-en redogörelse för det sammas syftemål, börjades en ganska liflig diskussion öfver de af inbjudarne föreslagna frågorna, som voro följande: 1:0. Hvad kan göras för arbetarens sedliga och ekonomiska lyftning? 2:o. Ar krogarnas antal i Stockholm tillräckligt? 3:o. Är bränvinet en födande. Erygka ett tjenligt förfriskningsmedel, eller har arbetaren någon annan fördel af att supa brän-: vin? 4:0o. Hvad vitnar erfarenheten i dessa hänseenden? 5:0. Hvilka äro de hårdast beskattade i vår stad? samt 6:o. Är det någon möjlighet att få krogarna i Stockholm stängda om söndagarna? Diskussionen rörde sig hufvudsakligen om första, andra och sjette frågorna och fortgick med berömvärd ordning till kl. inemot 210. Några resolutioner fattades icke, då meningen endast tyckes hafva varit att bereda arbetarne sjelfva och deras vänner tillfälle att uttala sina tankar och åsigter rörande för dem vigtiga frågor. En talare, som först hade ordet, anmärkte emellertid såsom ett fel vid mötets anordnande, att det samma blifvit utsatt till kl. 6 eller en tid, då de flesta arbetarne ännu voro sysselsatta, en anmärkning, som af ordföranden besvarades med ett tillkännagifvande, att, i händelse, såsom vore att hoppas, ett nytt möte skulle kunna åvägabringas, man skulle söka välja en något senare timme. Bland de medel. som vid behandlingen af första frågan. af åtskilliga talare, såsom målarmästaren Håkansson, litteratören Minnich, husegaren Svensson, litteratören Richard Gustafsson, hr Landqvist. skolläraren Kalson, skol läraren Manhem m. fl. afgåfvos till beredande af de arbetande klassernas höjande, må nämnas reform i den kommunala och politiska rösträtten, så att arbetarne i högre grad än nu vore fallet kunde lifvas till intresse för offentliga angelägenheter, förbättrad folkskolenndervisning, ett större tillmötesgående från de bättre lottade klassernas sida o. s. v. Endast ett par talare anslogo en något socialistisk ton och talade om nödvändigheten att upphäfva penningens tyranni, att taga bort skiljemuren mellan fattiga och rika 0. 8. v. I afseende å åtgärder till hämmande af bränvinssupandet voro meningarna temligen delade. Skräldarmästaren Fernlundh anmärkte bland annat, att dryckenskapslasten vore mindre gängse blamd de svenska-än bland flere af de stora kulturländernas arbetare. En talare uppträdde mot bemödandet att söka få krogarna tillslutna om söndagarna och trodde, att hvarje försök i sådan riktning lätt kunde leda till stormiga uppträden, tillstälda af de arbetande klasserna. r Anton Nyström -höll till besvarande af den fjerde frågan ett föredrag, hvari han med grunder, hemtade ur erfarenbeten, ådagalade. att en arbetare årligen i medeltal förtär närmare 44 kannor, motsvarande ungefär 100 rdr pr år. Talaren visade, att förtärandet af dylika qvantiteter bränvin måste vara förderfligt äfven i sanitärt hänseende — en mindre qvantitet bränvin eller en å två AT dagligen vore deremot icke i allmänhet skadligt. Till sist hade talaren såsom medel till bränvinssuperiets hämmande tänkt sig följande: 1) Då de bildade klasserna böra föregå med goda exempel, föreslås, att nykterhetstöreningar bland dem bildas, hvilkas medlemmar förbinda sig att ej dricka bränvin eller hafva det i sitt hus och hem samt dessutom föra ett verkligt nyktert lefverne; att således endast med mått lighet njuta af andra spirituösa drycker. . 2) Att populära böcker genom dessa föreningar skola författas och spridas, deri bränvinets skada till kropp och själ bevisas och de nyttiga födoämnena skildras. 3) Att en förordning måtte utgifvas (eller den utgifna skärpas), att ingen kund på värdshus eller krogar må förtära mer, än han jemnt och

24 mars 1873, sida 3

Thumbnail