Aftonbladet – 24 mars 1873, sida 2

Förslaget till budget för år 1874 framF ades den 18 dennes för nationalförsamlinsen. I detta förslag har man fått inkomster ich utgifter att gå ihop genom att inkomterna af den indirekta beskattningen stigit iM mera än som förut varit beräknadt. Under Januari och Februari månsder har letta öfverskott uppgått till 6,600,000 francs. Yrkesoch fabriksskatten har blifvit minskad med 17 centimes och skatten på fast egendom med lika mycket. Skatten på möbler, lörrar och fönster har blifvit ökad med 13 centimes; — ———— — — Den af trettiomannaätskottet ttarbetadel: och af nationalförsamlingen antagnä Iiagen, om verkställande maktens rättigheter och ställning till församlingen och om minister ansvarigheten är af följande innehåll: Nationalförsamlingen, söm i hela dessl, omfång förbehåller sig den kotstitterande myndighet, hvilken tillhör henne, men som l: vill införa reformer, i fråga om den exeku-. tiva maktens rättigheter, beslutar: i Art. I. Lagen af den 31 Augusti 1871 för-. ändras på följande sätt: Republikens president : meddelar sig med nationalförsamlingen genomi: budskap, hvilka med undantag af dem, med hvilka : sessionerna öppnas, af en minister uppläsas i tribunen. Likväl skall han höras af församlingen j vid öfverläggningen om lagarne, då han anser det nödvändigt, och sedan han genom ett budskap, underrättat henne om sin afsigt. I khäm delse republikens president vill taga ordet, skola öfverläggningarna afbrytas efter budskapets mottagande, och presidenten skall höras dagen derpå, så framt icke en särskild omröstning bestämmer att han skall höras samma dag. Sammankomsten afbrytes, sedan han blifvit hörd, och diskussionen fortsättes förstiett kommande sammanträde. Öfverläggningen försiggår, utan att republikens president är närvarande. Art. II. Republikens president utfärdar inom tre dagar de lagar, som förklarats kräfvaskyndsam behandling, och icke brådskande lagar inom en månad efter församlingens omröstning. det nu är fråga om en lag, som icke är underkastad tre läsningar, skall republikens president inom loppet af tre dagar ega rätt att genom ett motiveradt budskap begära en ny öfverläggning. Hvad de lagar vidkommer, som äro underkastade formaliteten af de tre läsningarna, skall republikens president efter den andra ega rätt att begära, att eras sättande på dagordningen för tredje öfverläggningen icke bestämmes förr än efter två månaders förlopp: Art. III. Bestämmelserna i föregående artikel gkola icke tillämpas på de händlingar, genom hvilka nationalförsamlingen skall utöfva den konstituerande makt, som hon förbehållit sig i inledningen till denna lag. Art. IV. Interpellationer kunna ställas endast till ministrarne, men icke till republikens president. Då de till ministrarne ställda interpellationerna eller de petitioner. som sändas till natiomalförsamlingen, hänföra sig till yttre angelägenheter, skall republikens president ega rätt att blifva hörd. Då dessa interpellationer eller petitioner handla om den inre politiken, skola ministrarne ensamme svara för de handlingar, hvilka deri åsyftas. Om likväl ministerrådet genom ett särskildt beslut, som före öfverläggningens öppnande meddelas församlingen af ministerrådets vicepresident, förklarar, att de framställda frågorna hänföra sig till regeringens allmänna politik och sålunda indraga republikens presidents ansvarighet, så skall presidenten ega rätt blifva hörd enligt de i första artikeln meddelade föreskrifterna. Etiter att hafva hört ministerrådets vice-president bestämmer församlingen dagen för öfverläggningen. Art. V. Nationalförsamlingen skall icke åtskiljas, innan beslut fattats: 1:0) om organisationen af och sättet för den lagstiftande och den utöfvande maktens öfverflyttande; 2:0) om en andra kammares bildande och rättigheter, hvil ken icke bör träda i verksamhet förr än efter den nuvarande församlingens åtskiljande; 3:0) om vallagen. Regeringen skall för församlingen framlägga lagförslag om de här ofvan uppräknade sakerna. ; : Denna lag är undertecknad af nationalförsamlingens president Grevy och dess sekreterare samt af republikens president Thiers och af justitieministern Dufaure. Under det Frankrike jublar öfver sin nära förestående befrielse från den utländska ockupationen har Kommunen firat sin tredje ärsdag i London. Den 18 Mars, dyster i åminnelse, samlade sig för detta ändamål Kommunens franska och tyska medlemmar i London under presidium af medborgaren Landeck. Flere tal höllos, i hvilka man sökte ursäkta Parisupproret och de dåd, hvilka utmärkte detsamma. Sjelfva mordet på de säsom gisslan tagna personerna motiverades dermed, att Thiers vägrat utvexla dem med åtskilliga framstående kommunistfångar i Versailles, hvarför man ansåg att deras blod komme öfver honom. Mötet tyckes ha haft något svårt att finna lokal. Slut ligen lyckades man erhålla Foresters Hall, derigenom att man, vis af erfarenheten, på det omsorgsfullaste dolde ändamålet med mötet. Egarne af Foresters Hall hafva sedermera i tidningarne förklarat, att om de känt ändamålet, skulle de icke -ha upplåtit sin lokal. Den 18 Mars, tjugufemte årsdagen efter revolutionen i Berlin, under konung Fredrik Wilhelm IV, har försiggått utan några nationella festligheter, till följa deraf att nästan samtliga medlemmar af riksda: gen och landtdagen hafva vägrat att del. taga i någon politisk minnesfest på denna lag. Emellertid har dagen icke förgätt utan . sonflikter. På Friedrichshain kyrkogården, ler de på barrikaderna under Marsdagarnel: stupade ligga begrafna, hade redan tidigt på . norgonen samlat sig en ansenlig menniskonassa af de lägre klasserna, som nedlade n mängd kransar på grafvarne och höllo ipphetsande tal samt uppstämde revolutiolära sånger. Då menniskomassan timme efer timme tilltog och polisen icke längre örmådde upprätthålla ordningen, sändes bud fter en afdelning ridande gendarmeri på rettio man. Mot kl. 3 på eftermiddagen jörjade en talrik skara arbetare, som Var rydd med blå och röda emblemer, att utöra sånger; polisbetjenternas befallning om ängens inställande besvarades med stenastning och hvisslingar. Plötsligen visade ig dock gendarmerne och höggo in med lanka vapen i massan. Flere personer lefvo sårade; det säges till och med att en rbetare dödades af ett sabelhugg. Kyrkoården afspärrades derpå och besattes med n afdelning gendarmer. Något slags högidlighållande af den 18 Mars tyckes blott a egt rum i socialdemokratiska kretsar; et var dock icke det berlinska upproret 848, utan kommunresningen i Paris 1871, om gaf socialisterne anledning till: festlädje. Bladet Volkstaat utkom med sorganter till minne af kommunens strid och tt a PR KR ft DR KR BRA BE TR r rm Mm