Aftonbladet – 22 mars 1873, sida 3

— Engelska ångfartyget Herealds öfversegling. Dagbladet har erbållit del af följande sjöförklaring, som, med förbigående af en mängd lagliga formaliteter, är af nedanstående lydelse: Den 10 Nov. kl. 12 om natten pejlades Kristiansö i SO. 1, S. på komp., dist. 3. Natten mellan den 10 och 11 Nov., då man väntade få gte af Sandhammars fyrar kl. 245 f. m. syntes en lanuterna omkring 2 streck till lovart. Kaptenen var till kojs. Styrman Mattsson antog det vara Sandhammars fyrar, hvilka syntes små i den mörka luften. Han gick derför akterut och tillsade rorgängaren att falla af litet för att ej komma för högt upp mot Sandhammarrefvet. Man hade vinden in om styrbord. Kursen var yestlig och vinden nära NNÖO. med mörk luft och smått regn. Efter några minuters förlopp, då styrmannen ånyo gick för-ut, observerade han det vara ett ångfartyg, och då det observerades vara långt till lovart om skeppet, antog han att det komme att gå till lovart akter om dem. Man fortsatte kursen och förde skeppets lanternor brinnande. Styrmannen antog på goda grunder, att ångfartyget skulle ha gått klart för dem, om det hade fortsatt sin kurs; men då det syntes på lovarts bog, föll det tvärs af och lade sig rätt för skeppets bog. Det var då så nära, att det ej under några omständigheter kunde gå klart för skeppet, som hade hård fart. Vinden var hård med hög sjögång, och då skeppets klyfvarbom fastnade akter om ångfartygets förrigg, och då det sistnämnda likaledes hade god fart, så vred ångfartyget skeppet öfver åt babord samt bortslet klyfvarbom, waterstag, bogstag, gajar, ankarstock och galjon. Förstäfven splittrades tillika med förhydningsplankorna i och något under yattengången fallet blef något läck och förriggen hotade att falla öfver.