Aftonbladet – 22 mars 1873, sida 2

STOCKHOLM den 22 Mars. NH — hv Innevarande riksdags särskilda utskott för behandling af de ytterst vigtiga frågorna dels om ombildning af elementarläroverken dels om inrättande af elelementarskolor för vinlig ungdom kom ej i verksamhet, förr än 5 till 7 veckor af de fyra riksdagsmånaderna förrunnit, alldenstund de kungliga propositionerna i dessa ämnen först sent till riksdai gen afgåfvos. Likväl torde det vara atthoppas, att utskottets utlåtanden skola inkomma sh tidigt till kamrarne, att de undgå den mot a sessionens slut vanliga och isynnerhet för dylika frågor förderfliga brådskan och träng-f) geln under de sista riksdagsveckorna. Då s svårligen något annat ärende bland dem, som jfi af den nu församlade riksdagen skall behandå las, i allmän vigt öfverträffar skolfrågan, få skola vi tillåta oss att i några uppsatser beröra åtskilliga af de kungliga förslagens d särskilda hufvudpunkter, för att slutligen ijl: en öfversigt sammanfatta våra åsigter omj8 hvad nu bör och kan göras. le Vi börja med en af de sista punkterna ils det föredrag af departementschefen, som åt )S följer den k. propositionen om förändrad anj1 ordning i vissa delar af rikets elementarläroId verk, dels derför att man i denna punkt har, r om än med yttersta försigtighet, antydt, åt i2 minstone ett frö till ett nytt uppslag, som vi li för vår del betrakta såsom en af de väsentli-t gaste förtjensterna i departementschefens re-1n formplan, dels derför att detta uppslag frän8 ett häll, der man mer intresserar sig moti8 n, v. ecklesiastikministern än för en rationel s skolreform, med yttersta häftighet angripits 1 — vi mena införandet i skolans öfre klasser ! af det fornnordiska språkets literatur. Ise lt naste skolkomitn hade en ledamot med öf-11 vertygande styrka uttalat sig i denna rikt-s ning. Denne komitsledamot, domprosten Linder, en af vårt lands utmärktaste klassiske : lärde och mest beslutsamme förfäktare af den lz s, k, klassiska bildningen, tillförene universitetsprofessor i grekiska språket och lite-j: raturen, har i sin reservation mot skolkomi-! tens betänkande uttalat det från ett sådant: håll anmärkningsvärda erkännandet, att vårt ! iornspråks literatur är af så högt värde, att vi i det afseendet ej behöfva stå till-! baka för något af de europeiska folken, det: grekiska och romerska undantagna. Att il! denna literatur, säger han vidare, ligger förvarad en rik skatt af odlingskraft, som : väl förtjenar att af kommande slägten till-: godogöras, är derför lika tydligt, som det är! naturligt att, om denna kraft skall kunna blifva tillgodogjord, början bör göras dermed redan i elementarläroverket. Denna åsigt, redan för flere år sedan uttalad och med den lefvande öfvertygelsens hela kraft : motiverad i den bekanta afhandlingen om skolfrågan i Norden, har departementschefen gjort till sin. I sitt åberopade ytirande till statsrådsprotokollet yttrar han, efter att ha påpekat vigten af att skolynglingen får göra en inledande bekantskap med brödrafolkens befryndade språk och literaturer: Men af en långt större betydelse skulle likväl bekantskåpen med det för oss och våra stamförvandter gemensamma fornspråket och dess literatur blifva, äfven om denna bekantskap under skoltiden icke kunde göras grundligare än den förra, Redan såsom sådan skulle den helt visst förmå att hos mången yngling väcka en innerligare kärlek till modersmålet och en ädel sträfvan att efter förmåga bidraga till dess frigörande från främmando obehöriga inflytanden. Sturlesons Heims-Kringla med sin rena och flärdlösa stil, sitt djupt fosterländska och kraftigt sedliga innehåll erbjuder alldeles särskildt ät Iden nordiske ynglingen ett bildningsmedel, som ej lätt af andra skall kunna öfverträffas, Emellertid är meningen icke att införa i undervisningen ett särskildt, nytt ämne, utan blott att, i den mån kunnige lärare blifva att tillgå, göra fornnordiska språkets tIliteratur till föremål för undervisning unIlder de ät modersmålet anslagna timmar i de öfre klasserna. Att detta mycket väl låter sig genomföras inom en spar framtid, utan att föranleda ens någon nämnvärd tillökning i lärjungarnes arbete, som på andra håll väsentligen lättas, ja att man utan tvekan bör taga ännu ettsteg i denna riktning, skola vi ien följande uppsats visa. För ögonblicket är det blott vår. afsigt att erinra om, att frågan redan under flere årtionden blif) I vit på ett uttömmande sätt behandlad i ett af våra grannländer, nemligen Norge, och tlatt man ej blott der, utan äfven i Danmark, infört det fornnordiska språket i elementar. undervisningen, att således den nu ä bane bragta tanken visserligen icke är något intill denna stund oerhördt och opröfvadt hugskott. Enligt norska skollagen af 17 Juni 1869 är Oldnorsk obligatoriskt läroämne FI på elementarskolans högre afdelnings båda linier, latingymnasiet och realgymnasiet, och ingår i såväl real-artium som i den klassiska examen artium, Den nya danska skollagen af 1 April 1871 uppräknar bland undervisningsämnena Modersmaalet, derunder indbefattet oldnordisk (og Svensk). Ihvad omfång denna undervisning skall meddelas i de danska elementarläroverken, inhemtas närmare vid jemförelse med den under 5 Aug. 1871 utfärdade anordning rörande undervisningen i de lärda skolorna. Som bekant, ombildas dessa skolor så, att de två nedersta klasserna indragas, den sjunde eller öfversta delas i två ett-åriga klasser, hela skolan kommer att omfatta sex ettäriga klasser, beräknade för åldern 11—17 eller 12—18 år, undervisningen i de fyra första klasserna blir för alla gemensam, men i de två högsta delas ien språklig-historisk och en matematisknaturvetenskaplig linie, dock att i de fyra gemensamma klasserna geometrisk teckning och naturlära bortfalla för dem, som ämna sig in på den öfre skolans språklig-historiska linie, och grekiska för dem, som ämna sig in på den matematisk-naturvetenskapliga, medan i de öfre klasserna äfven några ämnen blifva gemensamma, hvaribland modersmålet med oldnordisk, hvilket inträder i femte och fortsättes i sjette eller högsta klassen. Vi nämnde, att frågan om fornnordiska språkets införande i den högre undervisningen i Norge har en ganska lång historia. Såvidt vi kunnat utröna, bragtes den för