Aftonbladet – 18 mars 1873, sida 2

Nn gang Iramaeles Ia anledning alv vil ac mma återkomma. De telegrafiska underrättelserna från Engnd rörande ministerkrisen äro hvarandra otsägande och mycket knapphändiga. Unsr det ett af telegrammen, efter Morning ost, meddelar, att kabinettet Gladstone, ed undantag af en och annan förändring ommer att qvarstanna och att underhuset ke skall upplösas, säger ett annat Lonon-telegram, dateradt samma dag, att Gladone efter sitt företräde hos drottningen i irdags afton icke konfererat med sina kolger, och att krisen sålunda icke befinner g närmare sin lösning än förut. Samma teleram tillägger, att Gladstone är personligen öjd för att afgå, men att partiet hoppas tt fortfarande kunna hålla sig vid makten ch sålunda kunna förfoga öfver premierminitersplatsen. Det tyckes emellertid vara möjliare för Gladstone att kunna behålla regeingen, än för Disraeli att öfvertaga denamma. Det liberala partiet har nemligen underhuset en majoritet af 87 röster, och Jisraeli skulle sålunda bli försatt i den viriga belägenheten att regera med en unerhusminoritet, så vida han icke genast ille skrida till husets upplösning, Gladtone förklarade emellertid i underhusets ammanträde den 13, att han icke såge nåsot val mellan resignation och upplösning och att han ryggade tillbaka för en upplösing dels af undseende för de bland rege: ingens vänner i underhuset, särskildt de rländska ledamöterna, hvilka röstat för niversitetsbillen, dels af sin önskan att icke hindra behandlingen af de enskilda lagförslag, hvilka blifvit väckta i underhuset. Dessa förklaringar afgåfvos af Gladstone på srund af ett af Gilpin väckt förslag, att underhuset skulle betaga voteringen i onsiags all verkan genom att af egen impuls afgifva ett förtroendevotum till ministeren. Times frånråder Disraeli på det bestämdaste att öfvertaga regeringen och påstår att hans politiska anseende derigenom för alltid vore brutet. kanten I kt DO Pn ert RT TA Red ad Senast hitkomna numret af Journal des Debats innehåller en aft Joha Lemoinne undertecknad artikel om den engelska ministerkrisen, hvilken förnämligast betraktar densamma från synpunkten af den roli kyrkan och det katolska presterskapet dervidlag spelat. Lemoinne yttrar bland annat följande: Från detta palats, som han kallar sitt fängelse, har den afväpnade gubbe, som endast herrskar öfver samvetena, nu rubbat Europas fastaste regering och störtat Englands störste minister. Likasom domaren vid alla de brott, som ransakas inför domstolarne, alltid kommer till den frågan: Hvar ha vi qvinnan?, så bör äfven politikern i denna allvarliga sak spörja: Hvar ha vi presten? Vi anhålla, att katolikerne bevisa oss den äran att icke tro, att vi fordra att man skall bränna honom. Nej, vi vilja tvärtom framhålla huru den romerska kyrkans makt ökats i samma mån som hennes verldsliga makt förminskats; vi vilja endast konstatera att påfven aldrig varit mer suverän, mer allsmäktig än sedan han blott råder öfver troende och icke öfver undersåtar. Om man derför vill finna verkliga orsa ken till störtandet af den starkaste och mest populära minister, som styrt England sedan många år, bör man söka den i det slags exkommunikation som kardinal-primas Cullen och tre andra katolska erkebiskopar hafva utslungat mot Gladstones lagförslag om universitetet i Irland. I sjelfva yerket har man all anledning tro, att det irländska pre: sterskapet gerna skulle ha antagit en lag. som var helt och hållet till dess fördel och som i synnerhet kränkte det protestan tiska monopolet; men det var en bemedling och Rom vill ingen sådan. Roma locuta est; kardinal Cullen har erhållit kyrkans order; Gladstones liberala förslag har blif vit fördömdt som gudlöst; kardinalens och hans tre kollegers förklaring har förliden söndag blifvit uppläst på predikstolarne och två dagar derefter var den allsmäktiga mi nisteren störtad. Denna händelse är af intresse icke blot för England, utan för alla länder, der an tagonismen mellan kyrkan och staten kom mit till utbrott; Frankrike, Italien, Tysk land, Spanien, Schweiz ha lärdomar at! hemta af det, som nu tilldragit sig i de: engelska parlamentet. Som man vet åsyftade Gladstones förslag att i Irland upprätta ett nationelt universi tet, utan afseende på de religiösa samfunden I sjelfva verket gällde detta förslag att: Irland utvidga och befästa en blandad, a lekmän bestridd och neutral undervisning Fill följd af den protestantiska kyrkans Irland månghundraåriga monopol borde dena: åtgärd betraktas som ötvervägande fördel aktig för katolikerne och de förnuftiga oci i liberala irländarne voro också gynsamtstämd: för den, Pet protestantiska partiets miss I nöje var för dem ett bevis, att den angrej