Aftonbladet – 18 mars 1873, sida 2

— Landtbruksakademien hade i går afon sammankomst, hvarvid förekommö till ifverläggning de dertill bestämda fräåger. Den första af dessa hade följande lydzise: I hvad mån kunna jordanalyser blitva till sagn för det praktiska jordbruket? Och vilka bland jordens beständsdelar böra vid en dylik analys företrädesvis bestämma, om lensawma i allmänhet skall motsvara sitt indamäl? Den förste talaren i ordningen, seneraldirektören Berlin, erinrade om den sträckning jordanalyserna på 1840 och 1850Qtalen vunnit, sedan Liebig kullkastat den littills antagna satsen, att växternas näring iteslutande berodde af humus, samt visat, att jordens öfriga beståndsdelar dertill bidrogo. En mängd omständigheter hade emellertid snart till följd, att dessa analyser kommo i vanrykte hos den praktiske jordbrukaren. De svårigheter, som den tidens kemister ej kunnat öfvervinna, qvarstå änn till större delen, ty för bedömandet af jordens fruktbarhet fordras ej blott att veta, af hvilka beståndsdelar hon består, ersedan åtskilliga andra moment inverka på hennes kraft att gifva växterna näring, t. ex. dess förmåga att bibehålla vatten. Tordanalysens praktiska betydelse inskränker sig ännu endast till att konstatera näreller frånvaron af vissa ämnen, men den bör derför ej förkastas, enär der i en framtid kan lemnz, värderika resultat i fråga om användand et af olika slags gödningsämnen. Löjtaant von Post ansåg deremot denna analys at stort gagn för jordbruket, så vida dem nemligen ställdes på en riktig ståndpunk och undersökningarna Ånge till ändam att befordra kännedox om såväl alfvens beskaffenhet, eller åen 8 k. jordmåven, som matjordens lävaplighet för olika Växter, sättet för densammas förbättrande m. m, Dylika analyser blifva allt mer och mer behöfliga i synnerhet vid nyodtingar och medföra den största nyttan, ov de af den kunnige jordbrukaren sjelf verkställas. — Professor Bergstrand redogjorde för orsakerna till de minåre lyckliga resultat, jordanalysen hittills lemnat för det praktiska jordbruket, och upplyste att kemien väl kunda besvara frågan: hvilka jordförbättringar böra vidtagas för att öka en jords fruktbarhet? men att kemisten ej nöjaktigt kan redogöra för, hvilka gödningsämnen, som böra användas, eller i allmänhet bestämma, om en jord är gödslad eller icke. I anledning af den andra frågan: Hvilket inflytande utöfvar den odlade jordens: fysiska beskaffenhet på växtligheten såväk i allmänket som i afseende på olika vär (slags fordringar? redogjorde hrr Bergstrrund, Berlin och von Post samt k. sekr. Odeilberg för det stora inflytande, som jordexs afdikning, oxdentliga bruk, väderlekop m. m. utEg a ae a aan NE lane Ai sRN I