Aftonbladet – 17 mars 1873, sida 2

a POTTEN TUTU US URBIUSRUVISU fn afva gått föfloradt. enlighet med talmanskonferensens hemtällan beslöts att lördagen i instundande recka företaga val at tjugofyra elektoer för utseende af fullmäktige i banken ch riksgäldskontorst. De under en tid pågående underhandlinarna mellan Frankrikv och Tysklaid om let franska områdets utrymmande af de tyska tröpperna hafva enligt ett i går ankomnet telegram Kkrönts med den fullständigaste råmgäng för Frankrike. Telegrammöt, som båserar sig på ett officielt meddslauvåe till Agence FHavas meddelar, att den fjerde millarden skall slatbedalas till den 5 nästkommande Maj. Den femte milliarden skall inbetalas i fyra poster den 5 i hvardera ef månaderna Juni, Juli, Augusti och September detta år. Departementen Vosges, Ardennes, Meuse, Menrthe et Moselle, ätvänsom fästningen Belfort skola titryiomas den 1 Juli. Utrymmandet skall verkställas inom en tid af fyra vec kor. Som pant för do två sista månadsafbetalningarne hålles endast Verdun med dess omgifaing besatt intill den ö Septem ber och utrfmämnös inom fjorton dagar derefter. Fördraget kommer att med suaraste föreläggas franska nationalförsamlingen och ratifikationerna skola inom kort ntvexlas. Kejsar Wilhelms yttrande i trentalet, att ätrymningen af franska tertilöriet skall komma att försiggå mycket förr än man förut hoppåts, berättigade till den vissa förväntan att underhandlingarna skulle snart leda till ett lyckligt resultat, ehuru man iske Koppälea, att de skulle ästadkomma Brankrikos befrielse från ön ätländska ocknpationen re dan inom nägra få månader. Utgången af dessa underhandlingar utgör en ny och glänsande seger för Thiers regering och bevisar hvilket stort förtroende den samma åt njuter äfven utom Fravkrikes gränser, Kejsar Wilheliss yttrande i trontalet öm utrymningen har inom franska pressen biifvit mottaget mod Btort bifall och man fionek till och med i ätskilliga tiihingar Wbtfyck af sympati, att icke sägå beundran för den tyske rikskanslern, hvilken i den ansedda Journal des Debats jemföres med Richelieu. Ett undantag från denna vänliga stämning mot Tyskland göra de uliramöntava, hvilka till följd af rikskanslerns hållning gent ömot de klerikala anspråkon, förtfärande öfverösa honom mad dö värsta smädelser. Äfven hö gerns hya organ Åssemblee nationale har innehållit en för rikskanslern förolämpande artikel och till följd deraf blifvit inåfagen. Som man af telegrammen finaer, har denna sak gjorts till föremål för en interpellation i nationaliörsamlingen, a jet a AN Pn ) LR DN t rt et (SÖ Ft RIO Mö PEN Sedan i lördags har icke telegrafen haft något att meddela om ministerkrisen i England, sannolikt till följd deraf att deasamma icke kunnat komma till någon närmare lösning förrän åtskilliga chefer för torypartiet, såsom lord Derby, hvilken vi stats i Nissa, och lord Cairns, som uppehöllit sig i Rom, hunnit återkomma till England, för att rädpläga med Disraeli om den närvarande situationen och huruvida partiet nu borde öfvertaga makten. Hvad som skrämmer de kongsryativeo, trotsjderas intet tvifv2l underkastade makthunger, är nödvändigheten att efter den närvarande sessioneus slut upplösa underhuset och skrida till nya val. Denna nödvändighet bstingas deraf, att utgången af valen till det nu varande underhuset störtade Disraelis minister, likasom detta underhus genom voteringen om den irländska universitetsbillen nu störtat kabinettet Gladstone. Då sålunda hvarken det liberala eller konservativa partiet för närvarande kan anse sig förvissadt om att dess äsigter äro underhusets, är Times af den åsigten, att Gladstone bör till Joni, då sessionen slutar och underhuset upplöses, stå i spetsen för regeringen, och att valens utgång sedermera få bestämma hurnvida ett torykabinett bör öfvertaga statsrodret. Om den parlamentariska konflikt i underhnset under natten mellan tisdagen och ons: dagen, hvilken slutade med Gladstones nederlag — derigenom att universitetslagens öfvergång till andra behandlingen afslogs med 287 röster mot 284, sålunda med 3 rösters majoritet — innehåller Times en utförlig berättelse. Man finner af densamma, att oppositionens ledare riktade hufvudangreppet mot Gladstone i ett tal, som varade i ungefär två timmar. Med kritisk skärpa, hvars effekt ökades genom humoristiska och qvicka vändningar, som helsades med upprepade bifallsyttringar från oppositionens bänkar, framhöll Disraeli de många motsägelser, i hvilka Gladstone invecklat sig under universitetslagens redigerande. Lagew, sade Disraeli, skall vara en universitetslag, men aldrig har man sett en mindre universel lag. Jag begär ingalunda, att ett universitet skall omfatta alla vetenskaper; men det finnes hvarken i modeltidens eller den nyare tidens historia något exempel på en så lemlästad och misshandlad fakultet som denna. Det är i sanning förunderligt, att chefen för det liberala partiet kan föreslå ett program, som utesluter logik, moralfilosofi och nyare historia. Disraeli slutade med dessa ord: Oaktadt jag icke önskat göra denna fråga till en partifråga, oaktadt jag icke önskar rubba