Aftonbladet – 15 mars 1873, sida 2

befästade sin uppfattning att deuna proposition blifvit af kammaren bifallen. Hr Sv. Nilsson begärde nemligen ordet och erinrade vm sitt yrkande, Kvärtill talmannen gen mälde, att då betänkandet innefattade endast en anmälan, kunde ingen annan proposition ifrågakomma än den gjorda, ett yttrande, hvilket föranledde hr Sv, Nilsson att invända, att han ansåg det ha varit talman: nens skyldighet att tillkännagiffa dötta in: nan han fällde klubban. Kesko I s M ot försa xammaren nar seaermera vKvav hufvudsakligaste delen af förmiddagen plenum åt frågan om gift qvinnas eganderätt, Debatten öppnades at hr Siråle, söm Var för en reform, men ansåg ätt förslaget i hr Philipsons reservation innebure både för mycket och för litet och derför yrkade återremiss, Hr v. Geijer ansåg roannens mäålsmanskap öfver hustrun böra fortfara och godkände utskottets betänkande. Hr Al fots: dereihot försvarade utförligt br Walldöns motion, kritiserade utskottets motive ring och mötiveradö sjelf är en mängd särgkilds Syopbokter nödvändigheten af bn reform. Han yrkade antagandet af hr Philipsons reservation. Hr w. Gegerfelt försvarade lagutskottet och replikerade skarpt den föregående talaren; alimänna meningen voro i allä hätdelser icke änhi mogen för en genomgripande reform; mihända kunde Jen såddn i framtiden gehoniföras. . Hr Hasselr6t hade icke i lägutskottet kunnat biträda motionen, derför att det gällde någonting högre än qvinnans rätt, det gällde äktenskapets id säsom sedlig insti tötion och familjens intressen. Eeformen skulle endast skapa trätofrön och icke bli till något verkligt gagn: Hr Nördström höll ett längre föredrag om giftomannarätt och målsmanrätt, yttrade sig med satirisk skärpa mot utskottet, som icke tagit rättssidan af saken i betraktande, samt yrkade, ätt med ogillande al utskottets betänkande motionärens förslag skulle bifallas. Hr v. Koch tyckte att man varit alltför obeskedlig mot utskottet, men yttrade sig sjelf utförligt om behofvet af en reform, för hvilket ändamål han önskade, att man måtte förena sig om bifall till hr Walld28 motion. Hr Bergstedt presterade ett mycket vidlyftist causerle, som gick ut på att båda sidorna fela, att hustrun lika väl som manren plägar försiösa den gemensamma egen domen, att reformens anhängare ha orätt och befinna sig på sensationsståndpunkten, men dess motståndare också ha orätt, emedan missförhållagden onekligen finnas; uttalade för öfrigt ingen åsigt och framställde intet yrkande. Hr Bildt ordade varmt för reform och instämde i hr Philipsong reservation. Hrr J. O. Mörner, Möller och Casperson försva rade utskottet. Hr Nordenfeldt yrkade der emot kraftigt på reform och instämde i hr Philipsous reservation. Hr Muannerskante ansåg lagförändringar i den antydda syitning nödvändiga och yrkade återremiss, och i samma syftning yttrade sig till siut hr Wallenberg. Vid anställd votering blef utskottes utlå tande godkändt med 54 röster mot 42, hvilka röstade för återremiss i reformvänligt syfte. Andira kammaren började, sedan decharge frägan blifvit afgjord, behandlingen af lag utskottets utlåtande med anledning af K. M:ts proposition angående åtgärders vidta gande för betryggande af skogens bestånd och bevarande af lapparnes renbetsrätt inom Westerbottens och Norrbotteus läns lapp: marker. Dä, vid den långt framskridna ti den, ännu flere talare voro anmälda, beslöts att till aftonens sammanträde uppskjuta frå gans vidare behandling. Vi skola, sedan ärendet blifvit afgjordt i eit sammanhang. redogöra för de derom förda öfverläggningarne. RETESPENAP AT ESF