Aftonbladet – 13 mars 1873, sida 2

Po År hästrän allt hvad han eger; menjd t heter så blott för ro skull, det tale-la ttet kan sägas innebära ett skämt lå nn oansvariga makt öfver huströngln endom, som mannen besistor, atsor ickela itt den egendom han kan hafva medförtil st, utan allt, af hvad slag det våra må, som i: a sedan kan förvärfva. Hästrun. semia-fa d n k z N r lagens ögon ej fana tilll kan icke uppa pägot Kortrakt, kan icke stämma eller mmår fölför rätta, och är följaktligen all1e3 urståndsatt att på lagligt sätt förtjena got, hvad det vara må. Om kon arbetar r lön, tilihör lönen kehnes matt. Omhonik -rifver en bok, hav bok intet att skaffajs så inkomsten gera? Om hon målar enix fa, blifver betalningen för dansatma ej! nues. Ja, om en hböetrå, som med an-lt rängning af ala sina arbetskrafter sökeri uderhälla både sina barn och sin ovärdigels j 1 t 1 Li j an och af denne belönas dermed, att han Tr sina utsväfninga? Tycker ifrån hente et för iifsudpehället nödvändigaste och seermöra i drocket tillstånd slär och missandlar henne, så att fara är för hennos lif, ch grannarne mäste träda emellan och ge om anmälan hos myndigheterna Söka beåra uslingen till laga häpst — hvad häner då? Jo, mannen torde bli dömd tillanenligå böter och rättvisans tjenare Kunnaj! omma, för att af den arma qvianans genom j: j nsträngdt arbete hopskrapade lilla bohag! ch öfriga knappa tilltängar utiaga böterna. y hustrun har ingen rätt) ingenting ärj: ennes; manen ensam har rätt till allt: . an kan till förfång för hustrun och sig ermed göra hvad honom godt synes eller vad som af en elak tyck faller honom in. Det är fvikomligt riktigt som utskottet ser, ätt ömsesidig benägenhet att rätta sin fter Iwarandras önskningar blir en följd dt ärleken och förtroendet, men derna Hats irer väl hädanefter som hittills komma att ja sin fnila gilsigbet, äfven om icke qvinan geroWi sjelfva inträdet i äktenskapet lif på förband afbänd all sin egendom och jord rättslös. Der äktenskapet. till folic x hvad det bör vara och der mannen är vuxen att ensam bestyra ålla yttre gemen: amma angelägenheter, der komma dessa tt ordna sig lika väl som under nuvarande örhällanden ; men i de ofantiigt måtnga fall, ier förhållandet är ett önat, kan olycka ch undergårpg för: familjen och äfven sär skildt för mannen ofta förekommas derigeom att lagstiftningen ger åt hustrun både en rätt och ett ansvar, Att hänvisa på möjligheten af förord och boskilsad såsom medel att förekomma det onda, som härflyter v? den kv gällandelagstiftningen, är fcke blott att med egoistisk blindhet eiler makiighet blunda för sjelfva rättsfrågan, utan innebär tillika ett fallständigt förbiseeade af, harn sakerna i den: praktiska verkligheten gt3ialta sig. Förordet har för rärvarande ivgeå Ava nerlig betydelse, då detsaibina endast kan uppgöras om maåkårnes giftorätt, så att endera eiler begge makarue kanna afsäga sig gifterätt i den egendom andra maken i boet medfört, hvilket alls icka hindrar att mannen så länge han lefver har enväldig, olnskränkt och oansvarig förvaltningsrätt öfver det hela och sölubda rättighet att opåtaldt förstöra alltsammans. Mon äfven om stad gandet om förord drades derhän, att det knnde betinga rättighet för bäströu att råda dfver sin enskilda egendom, så Fare dermed icke mycket vunnet, ty såsom undantag från allmän regel skalle det anses innebära miss: troende och skulle ogerna tillgripas, isyn nerhet då en ueg qvinna, för undvikande aj allt som stötte på skandal och krångel, lätt vore böjd att hellre uppge sin rätt, utan ati inse, kbvilka följder det kunde medföra och atan att känna, hvilken förmåga att hand hafve ctt ekonomiskt eavälde heanes utka rade kunde besitta. Hvad åter angär an sökningen om boskilnad, ;å är den förebac med alltför stora juridiska svårigheter, och denna boskilnad, Om den ändock kan bdrin gas tili stånd, kominer vanligen för sent, di den ekonomiska ruinea stär för dörren oci då sjelfva boskilnadsansökningen endast bi drager att påskynda densamma Och hvil ken betydelse har denna boskilnadsmöjlighe fördetstloraantalet af arbetsklassens hustrur: Platt iogen, De äro fullkomligt värnlöss emot mannen, äfven om han är den lättja foliaste usling och den mest förfallne årte kare. Han känaer missann mycket väl sin rättigheter. Han vet, att så länge han bo tillsammans med hustrun och bebandlar honn med en grymhet, kom ieke är allt för him melsskriange, så har han i allting lagen på sin sida Hvad hustrun förtjenar tillhö honom, icke henne. Till och med om haj till hälften eller ännu mera öfvergifvit henne sä behöfver han blott emellanåt infinna si; för att göra sina herrskarerättigheter gäl lande, alideles som berrarne i Ryssland till förene kunde göra med de lifegna, som d tillätit att arbeta nägot på egen hand. Hai vet, att äfven om den fattiga qvinnan vor nägot litet mera skyddad af lagen än son nu är fallet, äfven om hon hade tid, för måga och kraft att taga reda på och ordni de juridiska formaliteter, som skulle erfor dras, för att taga. .i avspråk detta skydd, si finnes hoz3 henne denna grannlagenrhetskänsla som gör, att hvarje verklig qviana, hurt ringa hennes ställning i lifvet än må vara har en naturlig och instinktmässig motvilj: för att främdraga och blotta siaa huslig: bekymmer inför en offentlig domstol, . , Vi omnämnde i gårdagsbladet, att Först: kammaren mot slu:et af sitt förmiddags sammanträde förehade till behandling och hifäll etatantaekattoeta ntistanda anetSande