Aftonbladet – 1 mars 1873, sida 3

, bildning? Vi skola tillåta oss indirek k svara med några rader ur den andra, rät I behjertansvärda broschyr, hvars titel vi ställ Jofvanför denna uppsats. Nägra kyrkosam fund lära, ytttar hr Nymansson, att i de gudomliga väsendet äro tre personer, di landra åter lära, att Gud är blott en per son; några lära att Kristus lidit straffe för alla verldens synder, då andra lär: latt det är Gud ovärdigt att blifva nådig Imot menniskor för det att han plåga lsin egen son, och andra åter lära at Å Kristus lidit endast för de utvalde; ett kyrko Isamfund lärer att i nattvarden förvandlar brödet och vinet till Kristi lekamen och blod ett annat att de naturliga elementerna icke förvandlas, utan att i med och under åtnja tandet af dessa äfven Kristi lekamen och blod erhålles, då ett tredje lärer att Krist lekamen och blod icke i nattvarden åtnjutes utan att blott en osynlig kraft och välsig nelse från Kristus kommer de utvalde och troende till del. Några lära att barndopet är berättigadt och att menniskan i dopet fö des på nytt, andra lära att barndopet är obe: rättigadt och att menniskan först vid mognare älder blifver pånyttfödd. Några lära att hela bibeln är af Gud ingifven och att den Helige Ande meddelat åt bibelförfattarne både innehållet och orduttrycken, så att författarne endast varit så att säga den Helige Andes skrifvare, andra lära att uti bibeln är så mycket menskligt och deribland äfven motsägelser, att åtminstone icke allt uti densamma kan vara Guds ord. Några lära att Kristus är Gud, andra söka att med skriftställen bevisa att han är lägre än Gud, är Herren, idealmenniskan, Några lära att de aflidnas kroppar skola uppstå på verldens sista dag, andra lära att kroppen endast tillhör denna verlden och efter döden förblifver jord 0. 8. Vv. Månne det icke skulle kunna vara tillräckligt, om dessa spetsfundigheter utminuterades i öfversta klassen och åtminstone icke, såsom nu, rådbråkade fjortonoch femtonåriga hjernor. Vi tro, att komiterade genom detta reformförslag gjort sig väl förtjenta af alla tänkande läsares bifall. Man minnes väl litet hvar, med hvilken uppbyggelse man under sin skoltid ur Norbecks teologi inhemtade t. ex. att det uttrycket, att verlden skapades af intet. betyder ej attintet var materien, af hvilken Gud skapade veriden, utan att ingen materia förut fanns. Månne ej religionsundervisningen kan ega bestånd dessa hårklyfverier förutan? Vidare föreslå komiterade, att teologie lektoraterna skulle borttagas vid alla skolor utom i de stiftsstäder, der teologie lektor har säte och stämma i domkapitlet. Med anledning häraf hemställerhr Billing, om det är lämpligt att sammanblanda frågorna om förslag till läroverksstadga och om domkapitlens organisation, samt tillägger följande förnumstiga ord: Icke kunna väl skyldighet och rätt att vara domkapitels ledamot vara lämplig grund för bestämmandet af hvad skolans tarf kräfvers. (Återigen tårta på tårta ! Kursiveringen är vår). Detkanske vigtigaste skälet för en varm opposition mot i fråga varande förslag af komiterade kommer dock längre fram. Komiterade ha ansett, att hnfvudlärare i kristendom, med undantag för de nämnda stiftsstäderna, ej behöfra vara så högt aflönade, som de för ve: -pliga insigtor vitsordade lärarne ianTeologiska lärareplatser, anser Billing, behöfva kanske aflönas i högre än ahdra, emedan — r han — för dem, som idkat både vavtiska och teologiska studier, flere utvär till befordran finnas än för dem, som agt examina endast inom filosofiska fakulten, Man skulle annars kunna tycka, att n förhållandet är sådant, blefve följden en nsättning af friska krafter, då de omtalta 1 .vägarne till befordran yppade sig, hvilket ju ej vore något förkastligt. För öfrigt talar han om nödvändigheten af humanistiska studier äfven för kristendomslärare, hvaraf följer olämpligheten af lägre kompetensvilkor för dem, hvilket onekligen låter mycket vackert; vi befara blott att härunder kan, om in, såsom vi tro, omedvetet, ligga något slags fraus pia, något menlöst logiskt felslut. Tal I AA RN tt