Aftonbladet – 1 mars 1873, sida 2

göra en förevändning för offentliggörandet af grefvens bref, och så har verkligen skett. På åtskilliga ställen i Tyskland ämnar man den 18 högtidiighålla tjugofemte årsdagen af den nationella resningen i Berlin 1848, hvilken tilldragelse betraktas som en inledning till de följande politiska omhvälfningarna i Tyskland och som ett första, om än misslyckadt, steg till återställandet af rikets enhet. Att göra dessa Erhebungstage till en allmän fest för nationen har dock icke velat lyckas, emedan arbetarebefolkningen med dess ledare icke bry sig om är 1848. Det tyska arbetarepartiet vill nog — heter det — högtidlighålla den 18 Mars, dock icke som nägon nationelt tysk fest, utan i egenskap af andra årsdagen af den kommunistiska resningen i Paris. Ett telegram af den 25 Februari från Wien till Berlingske Tidende meddelar: Underhandlingarne mellan ministeren Auersperg och de polske deputerades riksrådsklubb måste nu betraktas som strandade. Å polackarnes vägnar hade furst Goluchowski begärt, att riksrådet först skulle antaga lagen om Galiziens sjelfständighet i enlighet med den lembergska landtdagens resolution af September 1868 och derefter behandla valreformen. Ministeren har förklarat denna begäran för omöjlig. Det heter, att polackarne ämna träda ut ur riksrådet, likväl icke innan de hafva företagit valen till delegationerna. I de federalistiska kretsarne betraktar man ministeren Auerspergs ställning som allvarsamt hotad.