Aftonbladet – 1 mars 1873, sida 2

NG. TT BRA: RNE FRBESEE ORSAKER ESAESUR KR 1 RER trationer, till en del i hög grad federalitiska, till en del äfven socialistiska. På len partiella ministerförändring, som nylisen egt rum och genom hvilken det rent epublikanska elementet inom regeringen örstärktes, kommer sannolikt snart att ölja utnämnandet af nya guvernörer i prorinserna. Ryktet vill veta, att de båda herrskande partierna — det radikala och let republikanska — blifvit ense om, att ivartdera skall ha hälften af de 48 posterta. Vidare skola nya val företagas till communaloch provinsråden, och slutligen skall den nuvarande cortesförsamlingen upplösas för att lemna rum för en nyvald konstituerande församling. Cortes ha antagit en lag om amnesti för alla, som deltagit i republikanska rörelser eller gjort motstånd mot konskriptionen eller gjort sig skyldiga till pressförseelser, och de officerare, som på sin tid blefvo afskedade, derföre att de vägrade att aflägga ed till konung Amadeo, ha återfått sina platser. Vidare diskuteras den förra regeringens lagförslag om afskaffande af :konskriptionen och införande af allmän värnepligt samt om ögonblickligt afskaffande af slafveriet på Portorico. Deremot vill man afvakta ankomsten af de deputerade från Cuba innan man griper sig an med behandlingen af de tilltänkta reformerna i denna ös administration samt med slafemancipationen derstädes, Slutligen har den nye justitieministern Salmeron framlagt ett lagförslag om dödsstraffets afskaffande. Enligt telegram till Times bekräftar det sig, att de federalistiska ideerna äro herrskande inom armån. I sammanhang meddelas åtskilliga detaljer om händelserna i Barcelona den 22 i förra månaden. Föregående dag rädde mycken oro i staden i anledning deraf att tvenne bataljoner af trupperna skulle aflägsnas. Den ena bataljonen lemnade staden i lugn enligt sina order, men den andra visade någon motsträfvighet och besatte stadens stora torg. En långvarig rörelse egde rum. Soldaterne fraterniserade med folket, af hvilket en stor del bar frygiska mössor. Marseillaisen sjöngs, och hurrarop höjdes för den demokratiska federativ-republiken. En medlem af den federalistiska komiten höll tal till soldaterne och folket från balkongen af provinsdeputationens residens, der en röd fana var uppsatt. Han förklarade, att demonstrationen betecknade armens anslutning till den federativa republiken. Sedan han slutat, höll en soldat tal till sina kamrater och yttrade, att det nu var slut med konungarnes välde, att armen nu var fri, och att den icke skulle försvara någonting annat än den demokratiska federativ-republiken. Slutligen aftågade trupperna utan att nägra allvarsammare oordningar egde rum. Endast för ett ögonblick hade man anledning frukta, att lugnet skulle blifva stördt, nemligen då en artilleriafdelning tågade hem utan att fraternisera med folket. Några bönder började bygga barrikader, men man lyckades förmå dem att afstå derifrån. Den 23 Febr. uppvaktade officerarne vid nationalgardet cortesförsamlingens president Martos för att lyckönska församlingen i dess presidents person och försäkra henne om sin hängifvenhet och sitt fasta beslut. att vid behof understödja henne. Seiior Martos svarade, tackade officerarne och ytt-. rade, att församlingen var den enda och högsta lagliga myadigheten och att hon fast beslutit att upprätthålla republiken, friheten och ordningen. Häntydande på de beväpnade bönder, hvilka nyligen visat sig i Madrid ehuru utan att störa lugnet, yttrade han, att han var öfvertygad om attintet parti skulle vilja utöfva någon pression på församlingen. Nationens representanter ämnade icke låta skrämma sig. De skulle hellre dö på sin post än gifva vika för någon yttre påtryckning. Deras uppgift är att skydda republiken för reaktionärer och demagoger. I fyllandet af denna uppgift räknade de på armen och de republikanske frivillige. Öfficerarne höjde entusiastiska lefverop för presidenten Martos. Rivero, som före Amadeos abdikation och republikens proklamerande var president i kongressen men vid detta tillfälle blef oense med Martos, har nu försonat sig med denne och fullständigt anslutit sig till sakernas nya ordning. Detsamma är förhållandet med Moret, som var Spaniens sändebud i London och som endast af formella skäl nedlade sin post för att öfverlemna åt den nya regeringens fria val, om hon ville bibehälla honom på densamma eller icke. Äfven de fleste andra spanska sändebud komma att bibehållas på sina poster. Montero Rios, som var justitieminigter i Zorillas kabinett, har i likhet med denne begifvit sig till Portugal. Det uppgifves, att äfven Topete och Sagasta skola ha för afsigt att lemna landet. Enligt andra underrättelser deremot skall den sistnämnde vara mycket ifrigt sysselsatt med att förbereda en konservativ agitation vid de förestående cortesvalen, Han lär i detta hänseende gå hand i hand med Serrano, hvilken starkt misstänkes för att arbeta för alphonsisterne. Om carlistupproret saknar man för ögonplicket alla närmare underrättelser. s Att carlister.2 gjort sig stora förhoppningar i anledning af sMmadeos afsägelse och an strängt alla sina krafter för att kunna slå ett afgörande slag, synes vara säkert; men några stora resultat ha de, så viat man hit tills känner, icke uppnått. En af Don Car los förnämste generaler, Ollo, led i början af förra veckan ett allvarsamt nederlag vid ett infall i Navarra, och det berättas om flere segrar, som regeringstrupperna vunnit öfver dessa band. ej SR Ac Rå tt RR AR HH RB AO MR re Oo at I O tu RAF ———— EN NA an Rörande det af oss i går meddelade bref, hvilket grefven af Chambord låtit tillställa biskop Dupanloup, meddelar Times särskilde korrespondent i Paris följande; Autenticiteten af det bref, som grefven af Chambord påstås ha tillskrifvit biskop DupanTloup, kan icke längre vara underkastad nå lgot tvifvel. Det utgör allmänna samtalslämnet här. Legitimisterna erkänna dess läkthet, utan att yttra några åsigter om det. T Orleanisterne äro mycket förbittrade öfver ;I det ställe, som har afseende på de orleanska I orivsarne. Hvad förkämparne för fusionen