Aftonbladet – 25 februari 1873, sida 3

ue RS Pr RTR RRENO -jatt underkasta den nya examensförändrin Igen en offentlig kritik och låta allmänheten I veta hvad den verkligen innebär, så att ej Sveriges folk, icke utan att veta det åtmin i Istone, tillfogas ohjelplig skada, derigenon latt ett slag riktas mot den vetenskapliga i Ikultar, som kan blifva till döds, om det ej lafvärjes i tid. ;) Den s. k. gamla filosofie kandidat.examen I hvilken icke längre än till slutet af denna vårtermin får afläggas och som då skall helt och hållet ersättas af de båda nya exa j mina, filosofie kandidaten och filvsofle licen I tiaten, hvilka nu existera jemte den gamla -Jexamen, var så inrättad, att ett minimianta) Jaf 12 betyg erfordrades för densamma. Al dessa 12 betyg skulle 6 ha erbållits uti tre Jsammanhängande ämnen. De återstående 6 Ibetygen fick man taga på hvad sätt man helst önskade. Den ytterligare föreskrift Ivar blott gifven, att examinanden skulle hafva ett betyg eller betyget godkänd i föl jande ämnen: latin, grekiska, historia, teoretisk filosof, praktisk filosofi samt alternativt I matematik eller en naturvetenskap. Detta är visserligen 6 obligatoriska ämnen, men härmed var ej så farligt, som vid första påseende kan tyckas. Examinanden kunde nemligen af dessa 6 ämnen erhålla dispens från två af honom sjel? godtyckligt valda. At de återstående 4 måste naturligtvis ide allra flesta fall åtminstone ett komma att falla inom gruppen af hans tre sammanhängande hufvudämnen och således återstod äfven i ganska ogynsamma fall endast tre obligatoriska approbatur, som fritt finge väljas inom 6 ämnen. Approbatussfordringarne inom dessa 6 ämnen hade ackså småniagom blifvit så nedpressade, att den tid, som åtgick för erhållange af de tre ofvannämnda betygen, icke behöfde anslås till mera än sammanlagdt en terrsin. Latin var visserliger från början eit ämne från hvilket dispens aldrig beviljades, men en dylik dispens blef slutligen en nödväadighet till följd at de ofta återkommande fall, då personer med grundliga vetenskapliga insigter anhöllo att få aflägga examen utan latin. Som utaf ofvanstående skildring är tydligt medgaf den gamla graden stor frihet åt den individuella böjelsen, och detta säkerligen till icke liten fromma för de verkligt grundliga stuåierna. En sorts examen, som mycket ofta förekom och som kan karakteriseras såsom en verklig naturvetenskaplig licentiat, vart. ex. följande: Laudatnr i tre beslägtade naturvetenskaper. Detta utgjorde 9 betyg. De resterande trenne:erhöllos oftast synnerligen lätt ett uti historia eller latin och ett uti hvardera af de båda filosofiska ämnena. För en person med utmärktare vetenskap: liga studier var således den gamla examen väl afpassid. Mot densamma kunde endast janmärkas det orimliga af tvångsbetygen och af nödvändigheten att öda tid och kraft på ämnen, hvilka lika fort glömdes, som de hastigt och mekaniskt inlärdes. Denna orimlighet var så mycket tydligare, som man vanligen förskaffade sig dessa tvångsbetygt terminen närmast före examen och sedan de verkligt vetenskapliga studierna voro afslutade. Efter att således ha egnat flera är åt allvarligt vetenskapligt arbete tvungos gamla karlar, som redan längesedan bortglömt hvad mekanisk lexläsning ville säga, att för att sätta kronan på sin filosofiska examen åter, låt vara endast för kort tid, upplifva minnena från den första skoltidens själlösa pluggning. Medlet att afhjelpa det anmärkta missförhållandet synes icke vara svårt att finna och att helt enkelt borttaga tvångsämnena samt endast fordra grundliga studier i tre beslägtade ämnen, synes ha varit en naturlig utväg att erhålla en vetenskaplig filosofisk fakultetsexamen, en utväg, som är så naturlig, att icke gerna någon annan kunde komma i fråga. Den kungliga förordningen har emellertid, som vi snart skolase, en helt annan uppfattning. Innan vi iniåta oss på en kritik af densamma, må det dock tillåtas oss att fästa uppmärksamheten på en rätt betecknande omständighet, som ytterligare ger stöd ät vår uppfattning om den väg, hvarpå lagstiftaren borde slå in. Ännu för en 10 å 15 år sedan var det sed, att de flesta bland dem, som önskade aflägga en vacker examen, sökte att erhålla så mänga betyg som möjligt och de hästa hufvudena splittrade så ledes ofta sina krafter på en mängd olikartade ämnen. Under de sista promotionerna har dock en så betydlig förändring häruti visat sig, stt endast ett högst obetydligt fåtal af de promoverade haft flera betyg än minimitalet 12, Är detta en sorgig eller glädjande företeelse? Utan allt tvifvel det senare, ty det visar att den srundliga vetenskapliga bildningen och med den det nödvändiga behofvet af koncentrering alltmera vunnit terräng vid Upsala universitet, en sak hvarom för öfrigt älven otvetydigt vitaar den icke oansenliga sam ling af värdefulla vetenskapliga sfhandlingar, som under de senare generationerna sstt dagen Upsala och somi värde vida torde öfverträffa vad som öfver hufvud taget presterades vid le premotioner, då mångläseriet vid univeritetet stod i sitt fulla flor, Om Jagstiftingens uppgift är att i lagen uppfatta den ed, som småningom utbildat sig, åå denna ed är god, så kunde väl aldrig den väg agstiftningen hade att följa vara tydligare an här, Inrätta en examen, i bvilken exaninanden får tillfälle att fdafraligga sina retenskapliga kunskaper och mean är beriad från den vetenskapen förnedrande lexäsning, som vanställde den förra filosofie candidatexamen, sådan var den fordran lagtiftaren borde känt sig manad att fylla, då let gälde att inrätta en examen för högre retenskapliga insigter. t Låt osa Bu se huru man gått till väga. I stället för den gamla filosofis kandidat amen ha blifvit inrättade tvenne examina, n flosoke kandidat och en filosofie licenjat. I den förra äro följande ämnen ObHsatoriska: teoretisk filosofi, historia, latin, ordiska språk samt alternativt matematik Her en naturvetenskap. Dossutom fordras, tt, innan den förra examen för tagas, inör filösonaka fakulteten ha aflagt ett af ensamma godkändt latinsEt öfvergättnings rof. Filosofie lcentiaten omfattar någon fen stor mängd med grupper, som den ungliga förordnirgen uppställer. Hvar ch en af dessa grupper består af tre samanhöriga ämnena St no sr fö DL AS fö EA KN fa Inget id LEE 0 i I TNA ng Fä FD DR. VÄ) nte ft Fr JO KR FT fnk otr M F FF