Aftonbladet – 24 februari 1873, sida 2

fan visste att Öarayon Latours minne inga-. anda var så säkert; ty ham hade berättat, tt-hans mobilgardisterisin nationella harm ade borttagit den röda fånan fyra timmar fter det de kommit till staden, under det anningen var, att den vajat i fjorton daar innan de gjorde något försök att ned aga den; att de tagit ned den om natten fter en strid med mairen, men att den åter attes upp och först sedermera nedtogs på eneral Bresolles. befallning. Vidare ut ecklade talaren orsakerna till den ängel rdern, och 2 hem I än l -mvsropade sig härvid på derapjerter, som blifvit afgifna afdet då varande komininältådet oöhaf inairöns tvönne birädejl. Enligt d5s:å bäde batäljörienå upIsröfficträre gjort sig skyldiga till ätskiliga öfvergrepp, fört ett förargelseväckande if med offentliga fruntimmer, som de hemade från Lyon, och utöfvat våld mot mairen, ;å att general Bresolles sett sig nödsakad vt förlägga bataljonen till en anban ort. Ått åtskilliga skahdalösa uppträdön egt rim ch att disciplinen svårt blifvit kränkt, stadfästes af ett bref från en nuvarande nunicipalmedlem i Bordeaux, som då varit udjutant hos Carayon Latour, och som blifvit sänd till Chaliemel-Lacour för att lemna upplysningar om konflikten med mairen, Det var just dessa klagomål från hans ta lerördnäde, sot tvungit talsrön ätt i sin pgenskap af prefekt skrifva till högste be fälhafvaren general. Bresolles och brefvet hade sålunda ingen annan afsigt än att beära dennes allvarliga inblandnsing i saken, 1. Vv. 8. tillsättandet af en krigarätt och summarisk bestraffning. Men denna förklaring ville naturligtvis icke kögerns medlemmar låta gälla och under upprepade atorott antyddes att mairen och hans biträ len voro radikala, d. v. s. otillförlitliga vitnen i denna sak, ja till och med Carayon Latour aktade icke för rof att försvaga sin förut varande adjutants trovärdighet enom Att beteckiia honöm som en själsfrändö i politiskt hänseende till Challemel. Denne hade sålunda grundade skäl att sluta sitt tal med en energisk protest emot, att man sökte göra talarstolen till en de åklagades bänk och nationalförsamlingen till en deomstol; Som sknile fälla mer eller mindre afgörande utslag:i-motaliska frågor, en uppgift som den icke kunde utföra, enär dena både saknade aktniog för de regelbundna: formerna och opartiskhet. Nu sökte en general Robört att få en iagordning antagen, som lofprisade mobilgardisterne och deras anförare samt ogillade den fevolationära framfart, för hvilken de nära nog blifvit ett offer; en annan legitimist, juristen Baragon, häfdade församlingens rätt att undersöka dessa förhållanden och att uttala sin dom, under det Christophle, chef för venstra centern, och Jules Favrei mycket skarpa. uttryck-frånkände den allt berättigande. dertill;dev skulle vara ett kränkande af de lagliga formerna, påstodo de; Flertalet höll med Jules. Favre och antogs ett beslut, hvarigenom hvarje dagordning förkastades och hvarigenom på samma gång ogillades att talarstolen begagnades af en medlem att ställa interpellationer-till en annan, såsom nu hade skett, a Åvenir national återger ett rykt 6 ligt hvilket inrikesministern Leon a en soir6 hos Seineprefekten Calmon ha förklarat, att Frankrike innan dHästkommande Juni månads utgång skall ha erlagt hela krigsskadeersättningen till Tyskland. Den 18 dennes företog preussiska deputeradekammaren det med så mycken spänning motsedda valet af tvenne medlemmar af undersökningskommissionen i jernvägsfrågan. Lasker valdes med 196 röster af 301; den andre medlemmen blef deputeraden Köller, som segrade med 175 rö ster. Nat. Zeit. fortsätter sin polemik mot det sätt, hvarpå hr von Bismarcks officiösa organer uppträdt under den Lasker-Wagnerska striden, hvilket enligttidningens mening tillskyndar Bismarck långt mera skada än gagna. Nordd. all. Zeit. uttalar i anlednisg häraf sin förvåning och harm att se en liberal tidning göra gemensam sak med jesuiterne och nedsvärta rikekansleren ifolkets ögon. ; Vi ha förut redogjort för den strid mellan katolska kyrkan och statsmyndigheterna i Schweiz, som uppstått derigenom att påfliga stolen utan kantonalstyrelsens i Genåve hörande ufsöndrat denna kanton från stiftet Freiburg och gjort den till ett särskildt stift under dervarande katolske kyrkoherden Mermillod såsom biskop. Vi ha äfven omnämnt, att förbundsrådet för nämnde hr Mermillod nppstält det alternativet att antingen afstå från sin biskopliga värdighet eller förvisas från schweiziska området, der hanicke eger infödingsrätt, Härtill måste nu tilläggas, att Mermillod tillstält förbundsstyrelsen en protest, i hvilken han förklarar, att han enlast gifver vika för våldet, och anklagar regeringen för att i hans person ha kränkt katolikernes rättigheter, institutioner och samvete. I Ungern står för närvarande frågan mm jesuiternes fördrifvande på lagordningen. Detultramontana partiet har detta land på senaste tiden allt djerfvare vörjat framträda med giva anspråk. Det epresenteras på riksdagen af några mycket nfytelserika magnater, för hvilka grefve Apponyi står i spetsen. Det politiskt reakionära partiet och episkopatet ha här likasom annorstädes räckt hvarandra handen, Den fara, som från detta håll hotar friheen och framätskridandet, har framkallat en notrörelse frän den liberala sidan, der man börjar vara på sin vakt mot de klerikala träfvandena, Ett förslag har blifvit framtäldt anm Hndarhnacot af Adanntaradan