Aftonbladet – 22 februari 1873, sida 2

glering, som under förra hälften af detta hundrade blifvit genomförd i de fleste ty a stater, i afsigt att afhjelpa den förutrande grundbeskattningens orättvisa genom undskattens jemnare fördelning på all jord förhållande till det verkliga jordvärdet, raraf äfven flerstädes en ökad statsinkomst ifvit en följd. Vi skola här särskildt och irmare redogöra för den i Preussen genomrda grundskatteregleringen, icke blott för t tydliggöra saken genom ett stort exempl, utan äfven derföre att regeringsmakten Preussen dervid hufvudsakligen hyllade den sigt af grundskattens rättsliga natur och conomiska betydelse, som uti det föregåide finnes framstäld efter Carl von Rotck. Men derförinnan böra vi dock, för attl! ke helt och hållet förbigå våra grannlän-! er vid den historiska öfversigten, tillägga l: ågra ord om grundskattefrägans behand-: ng inom dessa. I Danmark har man i etta afseende tillämpat den fransk-tyska eglerings-metoden och slutligen genom laen af den 20 Juni 1850 äfven upphäft likheten i beskattning mellan den privileierade och den oprivilegierade jorden, ehuru not vederlag till den: förra ur statskassan ör den pya tillökningen i utskylder. I Vorge har man deremot dels tillämpat den ngelska aflösnings-metoden på den del af rundskatten, som utgjordes af jordeboksättigheterna (— jordeboksräntan), uppsående till omkring 20.000 speciedaler, hvilen skattedel ställts på frivillig aflösning, åvidt den tillhörer staten, eharu denna tillåtelse här synes hafva blifvit ännu mindre egagnad än i England, dels åter vilkorligt fskaffat den återstående delen af grundkatten, som ansågs utgöra skatt och ippgick till 600,000 speciedaler, genom en uccessiv afskrifning å densamma från år 816 till år 1836, då storthinget slutligen veslöt, att det ännu återstående beloppet, itgörande omkring 90,000 speciedaler, såom då ej behöfligt för statsutgifternas bestridande, tillsvidare ej skulle utgå; — huru denna afskrifningsåtgärd i Norge har stått i förening med införandet af ett nytt skattesystem, grundande statens inkomster nufvodsakligen på indirekt beskattning genom tulloch konsumtionsafgifter i allmänhet. I Do Of NA 0 —— I Preussen synes, yttrar grundskattekomiten, skatteväsendet från ålder hafva varit ordnadt, hvad de jorden äligggande skyldigheter angår, på ett sätt, som erbjuder mycken likhet med våra egna förhållanden under medeltiden; och i detta afseende kunna vi här åtnöja oss med att hänvisa till nyss nämnda komitås Betänkande (8. 8 ff.), äfvensom till Maschers förut nämnda skrift: Die Grundsteuer-Regelung in Preussen, hvari en mycket utförlig redogörelse lemnas för de äldre, iatill är 1861 gällande, olika grundskatteförfattningarne för de särskilda provinserna och distrikterna inom den preussiska monarkien, Det gifves icke inom någon gren af den preussiska lagstiftningen och förvaltningen, yttrar Mascher, så stora olikheter som de, hvilka förefunnos i afseende på de lagar och grundsatser, efter hvilka grundskatteförhållandena voro ordnade i de särskilda provinserna och inom dessa åter i de mindre distriktsafdel ningarne: i de sex östra provinserna gällde ännu, i det mest brokiga virrvarr och med den mest olika territoriella utsträckning, mera än hundra år gamla grundskatteförfattningar, efter hvilka grundskatterna indrefvos på det mest olikartade sätt; endast i de båda vestliga provinserna, hvilka lydt någon tid under franskt öfvervälde, hade man, med tillämpning af de nya franska grundsatserna, redan genom lagen af den 21 Januari 1839 fullbordat det nya grundskattesystemet, som under det franska herraväldet blifvit påbörjadt. Äfven i afseende på städerna, anmärker Mascher, motsvarade icke vidare, till följd afstatens inre utveckling, den på grund af äldre förhållanden verkställda fördelningen af grundskatten de närvarande förhållandena, utan medförde densamma å ena sidan en nästan tryckande öfverlastning och å andra sidan en alldeles oberättigad lättnad. Och alla dessa bestående missförhållanden och ojemnheter i grundbeskattningen framstodo ännu mera bjert derigenom, att vissa klasser af jordegendom voro utrustade med särskilda företrädesrättigheter i afseende på utgörandet af grundskatt, delvis till och med befriade från densamma, Dessa gamla grundskatteförfattningar voro, enligt Maschers åsigt, förutom alla andra bristfälligheter, äfven behäftade med det hufvudfelet, att de icke uttryckligen för behöllo periodiska revisioner af grundskatte läggningen, utan tvärtom delvis fastställde grundskattens oföränderlighet för evärdeliga tider, Under det att icke desto mindre grundskattens natur, såsom en verklig, a! lagstiftningsmakten beroende skatt alldeles icke betviflades, under dec att till och med under det förra århundradet grundskatten er längre tid hade varit ansedd såsom den enda i statsekonomiskt afseende berättigade skatt. under det att slutligen i Frankrike och Öster rike redan förberedelser till ett nytt grund: beskattningssystem, bygdt på jordens kata strering och värdering efter dess verkliga afkastning, blifvit vidtagna, hade å andra sidan de skenbara verkningar, hvilka den under en längre tid oförändrade grundskat ten utöfvade på egendomspriset, i förening med de efter det physiokratiska systemets störtande, fullkomligt förändrade finansgrund satserna, ledt till den motsatta åsigten, att grondskatten alldeles icke vore nägon skatt utan fastmara en ränta, som staten ursprung ligen förbehållit sig al jorden och hvars nedsättande eller borttagande skulle för der dåvarande innehafvaren af egendomen med föra en oförtjent förmögenhetstillökning el AA 2 0 rr TR