Aftonbladet – 18 februari 1873, sida 3

ser snyggt ut, der stå till och med blommor i fönstret. Den äldsta dottern har emellertid mycket sjaka ögon och har blifvit opererad, utan att dock derigenom hafva fått sin fulla synförmåga igen; hon är det emellertid, som bestyrer hushållet och hjelper sina yngre-syskon, då modren, arbetar för deras uppehälle. Arbetade borde det egentligen heta, ty nu har hennes ena hand at värk blifvit obrukbar så, att hon såsom ordningsmannpen i distriktet betygar är alldeles urståndsatt och oförmögen att genom någon sorts arbete kunna förskaffa sig medel till uppehälle för sig och sina fem barna; Om också icke den sistnämnda olyckan med handen hade tillkommit, så hafva de många bekymren varit tillräckliga att bryta mojdrens helsa. Hon har redan bäddat 4 af sina barn — da hafva varit 9 till antalet! — i jorden och dotta kan tiil någon del färklara de tunga andetag hon drager, då hon vandrar mellan de lefvande, af hvilka två åtminstone draga mad iidandep,för.hvilka intet menskligt öga ser nägon pot. Det ena är den sjukdom, som stundom gycklar lifvets bild på kinden, belet på sådana, som ännu hafva barndomens rundning gvAr. Byder det matken tärer på lifsroten; men hur tungt arnet redan andas och ehuru hon ofta faller i vanmakt, så ler hon ändå och klagar ej, men bakom rosorna och leendet märker man dock skuggan, som faller allt djupare. En svår hosta, värk i ena sidon Och i hufvudet plåga henne dag och natt, se här distriktlälarens betyg: Att enkefru M. CO. J., som för närvarande lider af bronchialkatarr och anmmia (blodbrist), har 5 fickor, hvaraf den äldsta är 16 år och den yngsta 7 år; att dessa barn äro lidande, don äldsta af svag syn och till följd deraf ej kan sysselsätta, sig med sådana handarbeten. som fordra en måttlig skärpa hös synsianet; den andra