-. bg BN — ra VER ta . Ikunna vinna den fördelen, att såsom nedgång T. I till de underjordiska stationerna ändamålsenligt r l anlagda trappor könna begagnas. Endast på de en I förnämsta trafikplatserna skall nedoch uppfärrl Iden erfordra konstrikare anläggningar. Genom re i Jernstöttor hoppas man kunna förebygga faran t deraf, att de ofvanpå tunneln stående husen tl skola sätta sig. Så länge end:st trä användes Itill stöd i tunneln, kunde icke en sättning undej I vikas, hvilken alltid var farlig för de ofvanpå itI befintliga husen. ROOS Rättegångsoch polissaker. Nytt tryckfrihetsmål. Gretve Erik Sparre har uttagit stämning möt Aftonbladets utgifvare med yrkande af ansvar för yttranden om grefven såsom riksdagsman, hvilka förekommit i nr:s 18, 32 och 34 af Aftonbladet för innevarande år och hvilka grefven ansett gå ut på ätt förlöjliga honom och nedsätta hans medborgerliga anseende. Särskildt förmäler klaganden sig i sistnämnde fo JA af bladet ha blifvit förliknad ömsevis N vid den onde anden (!) och en Polichinell. r ) Målet är lottadt på rådhusrättens tredje afa I delning. Tryckfrihetsmålet rörande vräkningen vid Sabbatsberg. Innan vi fortsätta redogörel, )sen för förhandlingarne inför rådhusrättens il sjette afdelning sistlidne lördag, hvartill vi riidag sakna tid och utrymme, anse vi oss af e I grannlagenhetsskäl böra införa den skriffl velse, hvarmedelst predikanten Wikström I vid det föregående rättegångstillfället, den ; 1 Februari, utvecklade sitt käromål och , I hvilken vi vid referatet af den dagens förr I handlingar icke kunde meddela, emedan vi .då saknade tillgång till densämma, Den har I följande lydelse: Till Stockholms rådstufvurätt! Till närmare belysning och utveckling af det I tryckfrihetsåtal, jag väckt mot änsvarige utgifil varen af fädalnfta Aftonbladet, får jag vördI samt åberopa följande: I Sedan fattigvårdsnämnden anordnat herberge jå Sabbatsberg för fattiga husvilla personer och I meddelat föreskrifter angående herbergerandet samt förordnat Per Alfred Petersson att vara I tillsyningsman derstädes och mig att hafva öfverinseendet öfver herberget, blef uppå remiss från Tordföranden i Ladugårdslands församlings fattigTvårdsstyrelse hustru Anna Sofia Johansson, såIsom saknande bostad, men frisk och arbetsför, i med sina två minderåriga barn den 20 November sistlidet år intagen å berörda herberge. Efter det Anna Sofia Johanssons med henne inneboende kamrater upprepade gånger anfört klagomål deröfver, att hon genom sin grälsjuka störde friden bland dem, och att hon genom ett intimare tmgänge med en stenbuggeriarbetare vid namn Eriksson alstrade mindre goda seder inom herberget. samt att hon visade ohörsamhet mot tillsyningsmannen, varnade jag henne två särskilda gånger eller i början och i slutet af sistlidne December månad . för dylikt pf: rande, under tillkännagifvande, att hon, om bättring i uppförandet icke egde rum, kunde vänta sig den ledsamma påföljden att mista sin plats å herberget. Då dessa varningar emellertid icke hade åsyftad verkan, samt oordningen inom herberget 2enom Johanssons mine allt mera tilltog, såg jag mig nödsakad att den 5 i denna månad på grund af 5:te punkten i fattigvårds-nämndens meddelade föreskrifter anmoda Johansson att så skyndsamt som möjligt skaffa sig annan bostad, emedan hon icke vidare kunde tillåtas att i herberget vistas, Johansson ville icke efterkomma denna tillsägelse, hvadan och då jag lofvat en annan husvill ogift qvinna med 2:ne barn plats å herberget, Johanssons skiljande från herberget blef nödvändigt. Tillsyningsmannen anmodades ock derföre att verkställa flyttningen; men under det han var härmed sysselsatt, genom att utflytta en säng m. m., ankom ordningsmannen inom 23:dje distriktet af Adolf Fredriks församling, f.: fabrikören R. Landqvist. och sökte hindra flyttningen, under förklaring, att ban ville för Johansson betala den hyra, som enligt föreskrifterna i visst fall vore bestämd för plats å herberget. I anledning häraf och sedan jag, af tillsyningsmannen anmodad att infinna mig å herberget, erinrat Landqvist derom, att han ej hade med saken att skaffa, och att i allt fall or-aken till den ifrågasatta. vräkningen icke var försumlighet af hyresliqvid, utan låg i den omständigheten, att Johansson förde ett fridsstörande och mindre sedesamt if, behagade Landqvist dels invända att mina påståenden saknade bevisning, dels ock utbrista, vänd till de omkringstående Personerna i herberget: -I behöfven icke flytta från herberget och ej vika för någon annan makt än väldets, ty jag skall skaffa mig gehör genom tidningarnes. Sinnesstämningen hos Johansson kunde till följd häraf helt naturligt icke vara den bästa, hvarför jag fattade det beslut att inställa den påtänkta vräkningen och förbjöd tillsyningsmannen att icke vidare dermed taga befattning utan a vederbörande judiciella myndighet uafgöra rågan, Söndagen den 12:te besökte jag icke herberget och vidtog icke någon annan åtgärd än att uppmana Tr grannen att följande dagen ingå till öfverståtbållare-embetet med rapport öfver hvad som tilldragit sig. Rapporten ingafs, och öfverståthållareembetet öfverlemnade densamma till ordföranden i fattigvårdsnämnden; som lät saken hvila till den 20 i denna månad, då nämnden beslöt att åt sin ombudsman uppdraga att föranstalta derom, att hustru Anna Sofia Johansson och hennes 2:ne barn ofördröjligen blefve från herberget afhyste samt att i betraktande af det högst opassande beteende, ordningsmannen Landqvist låtit komma ig till last, öfverlemna handlingarne till Adolf Fredriks församlings fattigvårdsstyrelse, som förordnat Landqvist till ordningsman, för vidtasande af den åtgärd, hvartill omständigheterna unde föranleda. Den 21 Januari förordnade öfverståthållarembetet att hustra Johansson skulle från herberget afhysas; och den 22 verkställdes afhysvingen af. exsekutionsbetjenterne Helen och Linnoth, hvilka nedburo Johanssons saker till ett tälle nedanför brunnslasarettsbyggnaden, der de i tillsyningsmannen förut utflyttade men i för rar tagna mobilierna voro stående. Johansson medföljde väl sakerna, men efter rerkställd utflyttning återvände Johansson med ina barn till herberget och vistades der hela dajen den 22:a samt påföljande natt, hvadan hon inder hela tiden från den 20 November 1872 till en 23 Januari 1878 både nätter och dagar vitats å herberget Den 23:dje afgick Johansson sjelfmant med baren från kerberget och stannade vid sina saker, vilka fortfarande befunnos nedanför brunnssarettsbyggnaden, och bäddade der ned det ngre barnet. Jemte en äldre ära stannade ohansson derstädes den 23:e, till dess skymmninen inbröt, då hon och barnen aflägsnade sig, varefter hon icke vidare besökt herberget. Det orde här böra ER att morgontida Dagens Nyheter den 23:e haft enahanda rtikel, som den omstämda, och att Johansson isat sig särdeles angelägen att nämnde dag vara testående vid sakerna. ådan är den sannfärdiga berättelsen om enkan ohansson; och jag hemställer till hvar ach en, uruvida den åtalade artikeln med sina lögnakga uppgifter och vrängda framställningar, hvilka or FED