Aftonbladet – 17 februari 1873, sida 3

illjfastän det alldeles icke kommer i riksd: gens protokoll, icke ens ide justerade, elle NN för att tala ren svenska, de rättade, d, v.: er j andra och förbättrade upplagan. örj Aftonbladet har redan för ett par daga 8 sedan behandlat frågan om cpinionsnämr ; den, men ämnet är så rikt, att det äfve or räcker till för brefskrifvaren, utan att denn an I behöfver plöja på en redan uppkörd åker sa Af nämndens 48 ledamöter svarade 26 ne dl och 21 ja (den 48:de sedeln aflades för at å I begagnas i händelse af lika många röster på frågan, om omröstning skulle anställa till uteslutande af någon bland högsta dom stolens ledamöter. Det blef alltså icke nå gon omröstning af; men det ovanligt, at i icke säga oerhördt storå antal röster i min dretalet har väckt förvåning. Tjuguen af fyratioåtta ville således at än skulle genom ytterligare omröstning uttala sig öfver bibehållandet eller icke vic deras embeten af jöstitieråden, Hvilk: voro dessa tjuguen? Medlerirmar af Andre kammaren, svarag utan tvekan. Hvad ville de? De ville endast skrämma eller pricka någon eller några af justitieråden, mensa somliga utläggare. Aftonbladet här redax uttalat sin åsigt om omöjligheten af ett dylikt appsåt, hvilket vore ovärdigt allvarliga folkrepresentanter. Jag instämmer helt foch hållet i der åsigten och tror att hvar , Joch en som känner något till ställningar joeh förhållanden samt i synnerhet den som -) har tillfälle att kasta en blick äfven bakom de rörliga sidoväggarne på skådebanan skall lätt inse att flertalet i Andra kammaren alldeles icke är roadt af att blott låsa slå till; Det håller således ingålunda streck, Jatt detta Åertal blott önskat visa, det folkförsamlingen anser grundade skäl finnas till tvifvel om redbarhet och pligtt.net hos några af högsta domstolens ledamöter, men på samma gång önskat slippa uppgifva hvilka dessa domstolsledamöter äro. Nej, så litet grundlagstrogne äro medlemmarne af Andra kammarets flertal ingalunda, och ej heller äro de så utomordentligt fina. Vi kunta vara öfvertygade att de på fullt allvar ville komms åt några at högsta dom: stolens ledamöter. Hvarför? Tillåt mig att på den frågan utan tvekan och alldeles hänsynslöst svara: emedan fyra af högsta domstolens ledomöter i en riksdagsvalfråga uttalat sig mot flertalets i Andra kammaren önskan. Hvar och en vet att frågan gällde, huruvida statsrådet Bergström vore valbar eller icke inom den kommun, som utsett honom till sitt ombud under innevarande riksdag. Blif ej förskräckt öfver min oförbehållsamhet, hvilken hvilar på säker grund. Meningen var icke att skämta och ej heller att knyta näfven åt högsta domstolen, utan att verkligen drabba till och försöka utesluta de fyra justitieråd, som afgjorde det Bergströmska valmålet,. Men, invändes kanske och med skäl, hvarför gjorde de som detta önskade då icke sig försäkrade om öfvervigt vid omröstningen? Hvarför satte de då icke in riktigt rena i opinionsnämnden? Makten dertill måtte de väl hafva egt. Den frågan är onekligen svårare att besvara, Man såg vid utskottsvalen att ingen enda fick komma med, som ej af kammarens flertal godvilligt släpptes in. Det hade efter all sannolikhet icke varit svårare att från opinionsnämnden utesluta hvar och en, som ej ansågs fullt pålitlig i flockens ögon. I den nämnd, der Jöns Pehrsson i Kråkeryd sattes in; skulle nog lika säkra karlar kunnat få plats. Men var det verkligen Jöns Pehrsson i Kråkeryd? I tidningarne lästes ju Pehrsson i Svaneryd. Jo, det var folkombudet för Sunnerbo domsagas vestra valkrets, det : är säkert. . Hvarför han den gången hettel Svaneryd och icke som vanligt bar det merl: officiella Kråkeryds-namnet, känner jag icke. Det var väl en händelse, om också af det slag som ser ut som en tanke. Emellertid tycker man att de maktegande inom kammaren, hvilka satte in KråkerydSvaneryd i den nämnd, der det välskallan-s ses som en stor heder att få vara med, nog i också hade kunnat bereda plats åtlika goda q kamrater och derigenom göra sig försäkrade i om segern. Hvarhade dessa maktegandele ina ögon den gången? Det är menskligtls att fela, svarar jag. och herrarne af flertalets begingo onekligen ett fel mot sig sjelfva, då! le ej bättre sågo sig före. Det har visjerligen blifvit sagdt af någon mycket fin 1ittolkare, det flertalet, som ej i utskott inatt andra än fullt pålitliga (och hvarför kulle de ej göra det?), dock ville för lenna gång pröfva ett par andra kammare edamöter samt, i fall profvet utfölle i enl viktning, som stred mot flertalets egen ön-1 skan i hufvedsaken, likväl det goda då åtc ninstone vunnes, att de, som icke beståtts orofvet efter de pröfvandes åsigt,sedermera : kulle stå blottade inför flocken och aldrigg nera kunna göra räkning på något för-k roende. Det är, som sagdt, en fin tolkning, r nen just derför tror den som känner sitth olk ej mycket på dem, ; Alltså, hvarken för att göra ett låtsadt h nfall eller för att ställa några missänkta på prof, blef opinionsnämnden aflej Indra kammaren sammansatt så som denD erkligen blef. Detta är åtminstone ild örsta fallet bestämdt säkert och i det , ndra högst sannolikt. Man hade redanhi e fyra högsta domstolsledamöternas namn uj ärdigskrifna på proskriptionslistorna. Detu ar blott i första omröstningen det klic-fö ade, och detta åter efter all sannolikhet ndast till följd af ett misstag från flertalets ida, ett misstag på person, då flertalet hade k rott alla de utvalda vilja rösta i sammal fö yftning, men fann sig sviket i denna försi röstan. Nu vet emellertid i fråga varandel si ertal huru det bör gå till väga en annan is ång för att ej ytterligare förlora ett slag. !m Jag gör alldeles icke auspråk på att Af-!ki onbladets redaktion skall dela min åsigt om H aken, men den åsigten kan ju få stå för!ve äkniog af brefskrifyaren, hvilken anser att a an bör utan omsvep säga ut hvad man i po tt vigtigt ämne vet sannt vara. ; Enigare var det s.k. Kröningsutskottet! dc ler Andra kammarens Tillfälliga utskott! d :r 1... Der beslöts enhälligt, att förslaget do m riksdagens underdåniga hemställan om onnungens kröning icke måtte till någonse ammarens åtgärd föranleda. Blir det öfpå erläggning i kammaren, när utskottsbetänandet der föredrages? Det ä äminstone Mr FR KE r