Aftonbladet – 17 februari 1873, sida 2

STOCKHULM den 17 Febr. Konung Amadeos tronafsägelse har, trots republikens proklamerande, uppfyllt de monarkiska partierna med glädje och tillförsigt, och de uppbjuda nu hvart och ett sina yttersta krafter för att, med förbigående af medtäflarne, åter komma i besittning af makten. I synnerhet är glädjen stor inom det isabellistiska lägret, och det tyckes som om man der icke hyste något tvifvel om, att det skedda skall leda till den unge prins Alfonsos uppsättande på tronen, naturligtvis under hans moders samt hennes biktfådera och gunstlingars öfverinseende och kontroll. Omedelbart etter underrättelsen om Amadeos abdikation blef också kronprinsen kallad från Wien, der han studerar, till Paris, för att vara närmare till hands vid den väntade tronupphöjelsen. Isabellas glädje öfver abdikationen och hennes hopp om de lyckliga resultat, den skulle medföra, uttryckte sig äfven deruti, att hon den 11 d:s lät beställa messor i de flesta af Paris kyrkor till firande af den timade förändringen. Hennes palats vid rue de Rome belägrades också omedelbart efter underrättelsen om Amadeos afgång af en massa hofmän, hvilka önskade lyckönska drottningen till det skedda och på samma gång göra sig påminda af henne för den händelse att maktens solsken åter skulle komma att omstråla henne. Enligt ett telegram till National-Zeitung berättades den 12 d:s i Isabellas omgifning att flere spanska städer redan protesterat mot republiken. Vid middagstiden samma dag egde en rådplägning rum hos drottningen angöende de åtgärder, som borde vidtagas, framför allt om utfärdande af en proklamation till spanska folket. I Frankrike har Amadsos tronafsägelse väckt det största uppseende och utgör snart sagdt det enda samtalsämnet. Republikens utropande helsas med glädje af de republikanska tidningarna, hvilka dock alla omtala Amadeo med uttryck at sympatl och aktning. Journal des Debats omnämner tronafsägelsen pä följande sätt: Telegrafen berättar fran andra sidan Pyrengerna om händelser, som skulle varit mycket allvarliga, om de timat under någon annan tid än vår och om de kommit frän ett annat land än Spanien. Konung Amadeo, den förste med desta namn, har inlemnat sin afskedsansökan. Vi kunna använda detta ord, ty konungamakten är för närvarande blott en syssla, och verlden skall slutligen befolkas af titulärkonungar, hvilka dragit sig tillbaka från affärerna, likasom notarier och vexelmäklare, dock med den skilnaden att de icke alla sammanskrapat ån förmögenhet. — Thiers har för spanska sändebudet i Madrid, Olozaga, uttryckt sitt stora deltagande i de svårigheter, hvilka Spanien går till mötes, och den 12 d:s aflade nästan alla hos republiken ackrediterade sändebud besök hos Olozaga, för att uttrycka sitt beklagande öfver konung Amadeos abdikation. Rörande den närvarande situationen i Spanien, hvilken med anledning af de senaste händelserna är af synnerligt intresse att lära känna, meddelar en korrespondent till franska tidningen Soir en artikel, ur hvilken vi återgifva följande: Situationen har aldrig förr varit så kritisk, icke ens under de mörkaste tidpunkter af Spaniens historia. Statskassan är tom, och oaktadt man öfverallt gjort nödlån, har under loppet af ett år ingen ränta blifvit betald på den inre statsskulden. Skatterna komma icke in och deficit blir för hvarje dag större. Det carlitistiska upproret är så långt ifrån undertryckt, att det tvärtom är mäktigare än någonsin, Insurgenterne ha