Aftonbladet – 14 februari 1873, sida 2

MARTYN WARES FRESTELSE. Berättelse at mes Wood. Öfversättning AP MATHILDA LANGLET.) År vänskap rätta ordet 1 dylika fall? Jag tror det knappt. Detta ord borde beteckna en förtrolighet som medförde endast godt, men förtroligheten mellan Martyn Ware och Vavasour medförde endast ondt, Tills Martyn sammanträffade med honom hade hans uppförande alltid varit otadligt: han hade varit en af dessa söner, för hvilka en moders hjerta kan brinna af tacksamhet mot Gud. som bevarat dem för denna verldens frestelser. Så blef det ej sedan. Det sättt hvarpå herr Vavasour tillbragte sina aftnar och stundom hela nätterna, ser jag helst att jag slipper beskrifva. Men dylikt lefnadssätt är smittsamt, och svart var äfven Martyn indragen i nöjenas hvirfvel. Haru han afskydde sig sjelf! Spel och bortslösande af penningar och cafs chantapts och små sup6er kunna visst för ögonblicket vara förtjusande förströelser, men de demna ett stygn i samvetet hos dem som blifvit uppfostrade likt Martyn Ware. De efterlemna också något annat — skulder, förlägechet, förtviflan. Och delemnade allt detta åt Martyn. Om Vavasour med sinatillgångar ej kunde undgå att skuldsätta sig — och det gjorde han ieke — bura skulle Martyn Ware kunnat det, då han deltog i samma nöjen? Helen Ware misstänkte, som vi sett, att Icke allt var som det borde yara; hon frukARAB. n:r 82—386.