Aftonbladet – 14 februari 1873, sida 2

Han försvarade den af honom yrkade och af konungen godkända modifikation, som gjorts i lagbestämmelserna af år 1842, på grund af det försonliga sätt, hvarpå undervisning i tycka språket förut gifvits af tyske religionslärarne, och de klagomål som i anledning häraf framställts. Vidare framhöll han universitetets Posen öfvervägande tyska karakter och bristen på prester i Posen, som kunna prediska på tyska. Han häntydde på den agitation, som nu bedrefs i språkfrågan för att söndra de båda nationaliteterna, och hänvisade för öfrigt.till den gynnsamma tanke direktörerne för uppfostringsanstalterna uttalat om hans anordningar i språkfrågan.