Aftonbladet – 12 februari 1873, sida 2

Article Image
geringstid varit utsatt och mätt af den spanska kronans tvetydiga glans, beslutit att begagna första och bästa tillfälle att afskudda sig den makt, af hvilken han trots sitt konstitutionella sinnelag och sina ut: märkta personliga egenskaper icke kunnat göra något bruk till undertryckande at partioväsendet och det klerikala inflytandet i det olyckliga landet. Amadeo valdes till spansk konung den 16 November 1870 och mottog kronan den 4 derpå följande Dec. — Enligt ett senare telegram lära de båda spanska deputerade Figueras och Öastelar (republikaner, den förre -chef för det röpubli: kanska partiet i cortes) ha telegraferat till Edgar Quinet, att republiken i går qväll proklamerades i Madrid. ot hr --— hh ID mm Vid engelska öfverhusets sammanträde den 6 dennes på aftonen, då svarsadressen på trontalet diskuterades, meddelade utrikesministern lord Granville följande detaljer angående mellanasiatiska frå gan. I sistlidne Oktober månad sände han till ryska regeringen en depesch, som meddelade henne engelska regeringens uppfattning angående den gränslinie, om hvilken de båda regeringarna skola komma öfverens. Furst Gortschakoff resumerade i sitt svar landets situation ur historisk synpunkt och godkände till större delen den föreslagna demarkationslinien. Han undantog likväl, på vissa uppgifna skäl, gränserna mellan de båda provinserna Badakschan och Walkhan. Lord Granville har skickat en depesch till lord Loftus den 8 Januari efter sitt samtal med grefve Schuwaloff. Han uppläste nu en del af denna depesch, i hvilken han konstaterar, att grefve Schuwaloff uttalat sin förvåning öfver att denna fråga i England har föranledt någon agitation och en retad stämning, under det att czaren icke ansåg, att denna fråga var egnad att störa det göda förhållandet mellan båda länderna. Visserligen har man, tillade grefve Schuwaloff, ännu icke blifvit ease i fråga om vissa punkter, som stå i samband med det arrangement rörande Afghanistans gräns, som uppgjordes mellan lord Clarendon och furst Gortschakoff. Men denna fråga bör icke rubba det goda förhållandet mellan båda länderna. Czaren har samtyckt till nästan alla Eng lands fordringar. Det återstår endast att reglera den punkt, som rör Badakschan och Walkhan. Czaren tror icke att denna fråga bör blifva föremål för någon tvist. Han har till och med beslutit sig för att hon icke skall blifva det. Expeditionen till Khiva skall afgå nästa vår. Den skall bestå af omkring fyra och en half bataljoner. Dess ändamål är att bestraffa begångna röfverier och befria femtio ryska fångar och icke att göra eröfringar. Grefve Schuwaloff har i detta hänseende gifvit de mest positiva försäkringar. LordGranville förklarade slutligen, efter att ha redogjort för allt detta, att han fäster lika mycken vigt vid dessa förklaringar å ryska regeringens sida som vid ett uttryckligt löfte. — Svarsadressen på trontalet antogs derefter enhälligt af öfverhuset. Vid underhusets sammanträde samma dag, hvarvid svarsadressen på trontalet likaledes diskuterades, uttalade sig Disraeli och Horsman med mycken skärpa emot regeringens handlingssätt i Alabamafrågan. Premierministern Gladstone försvarade i ett längre tal den politik regeringen följt i denna sak och lofvade att med det första framlägga korrespondensen rörande förhällandena i Mellanasien. Adressen antogs enhälligt. rikt nan rt oo nt b— AS fre vh VV FR Messager de Paris för den 6 dennes publicerar följande af grekiske premierministern Delig6orgis till franska och italienska regeringarna framstälda förslag till formulerande af de frågor rörande Lauriumaffären, hvilka skola hänskjutas till en skiljedom: Jag föreslår, att följande frågor underställas kabinetten i Wien, Berlin, London och Petersburg: 1. Kan en främmande undersåtes klagomäl rörande verklig egendom undandragas en territorialdomstol och blifva föremål för diplomatisk intervention? 2. Är det rätt, att franska och italienska regeringarna uttala en opinion angäende en gruflag, stiftad år 1870, innan domstolen sjelf fäller utslaget? 3. Är det möjligt att på laglig väg afgöra frågan, vare sig genom en autentisk tolkning af gruflagen eller genom upphäfvande af art. 3 af denna lag? Franska och italienska regeringarna ha gillat dessa frågor. Enligt ett i dag ankommet telegram har Österrike nu åtagit sig skiljedomen i Lauriumfrågan. . Sjuttio franske biskopar ha nu undertecknat den förut omnämnda adressen till Thiers, i hvilken begäres franska regeringens mellankomst till förmån för bibehållandet af de andliga stiftelsernas hus i Rom. Barthelemy S:t Hilaire har svarat i Thiers namn genom ett cirkulär, att regeringen, huru ifrig hon än må vara att befordra religionens intressen, icke kan inblanda sig i italienska angelägenheter, I Preussen antager den röreise, som framkallats af presten Sydows afsättning, allt större dimensioner. Allt flere prester underteckna den af oss förut omnämnda adressen till öfverkyrkorådet till Sydows förmån. De mestframstående medlemmarne af Sydows församling ha följt detta exempel. Magistraten har äfven uppträdt till Sydows förmån. Adresser inkomma från alla delar af landet, från både prester och lekmän, i hvilka uttalas de varmaste sympatier för den åldrige predikanten. Å an dra sidan ha trettio evangeliske prester, hvilka hylla den ortodoxa riktningen, till stält det brandenburgska konsistoriet en förklaring, i hvilken de tacka detsamma för dess utslag i den Sydowska saken och tilllika anropa Gud om, att han under den nu varande striden för vår allra heligaste kristna tros grundläror måtte genom sin helige andes kraft styrka alla kyrkliga myndigheter till att visa lika mycken insigt och kraft. Andra kammarens tillfälliga utskott n:r 2 har uti förliden gärdag afgifna utlåtanden n:r 2—4 dels med anladnine af on ntaf hr T, Börje

12 februari 1873, sida 2

Thumbnail