Aftonbladet – 12 februari 1873, sida 2

— Skånska militärsällskapet, som bildats hufvudsakligen dels för att närmare förena skånska officerarne, hvilkas tjenstesammanvaro under en längre tid af året är afbfuten, dels för beredande af tillfälle att utbyta åsigter och erfarenhetsrön, dels ock för att genom stipendiiutdelning och anslag till inköp af militära skrifter öppna utväg till billig och lättad bekantskap med vår tids militärvetenskap, har i dagarne haft sammanträde uti Malmö under ordförandeskap af generalmajoren frih. B. Cederströms Om de föredrag, som vid detta möte förekommo, yttrar sig en insändare uti Sydsv, Dagbl. i korthet som följer: Sällskapets stipendiat för sistlidne år, ryttmästaren vid Skånska husarregementet C. F. Krook, redogjorde för nordtyska kavalleriets organisation och fältmenage med en detaljkännedom och noggrannhet, som vitnade om, att han egde både kännedom i sitt yrke och förstod att bedöma dess försteg, der sådana funnos, hos våra grannar. Generalstabsofficeren kapten H. Gadd framhöll kavalleriets stora betydenhet i det senaste preussisk-franska kriget och ådagalade på ett förtjenstfullt sätt sagda vapenarts inverkande egenskap, mot det nu ofta gjorda haltlösa påstående, att detta vapen skulle förlorat i sin betydelse genom skjutvapnets längre skottvidd, då, för att undgå deras verkan, snabbhet äraf nöden, hvilken egenskap just är kavalleriets hufvudegenskap. aptenen C. H. Schartau redogjorde för affären vid Weisenburg 1870. Hr Schartau ådagalade äfven denna gång den lyckliga förmåga han eger att göra sin berättelse så klar och lefvande, som om han, så att säga, kommenderade sjelfva bataljen och hade sina åhörare med sig såsom vitnen till dess utgång. Kaptenen frih. N ÅA. Palmstjerna lemnade i en sakrik och lättfattlig framställning en talangfull öfversigt öfver fältartilleriet i allmänhet, med synnerligt afseende på vårt eget, och påstod, i likhet med hvad artillerikomiten funnit, att vårt fältartilleri vore, efter en obetydlig förändring, fullt jemförligt med det bästa preussiska. Föredragen erkändes af alla såsom lärorika och intressanta, vitnande derom, att vi inom vår arm ega lika begåfvade som insigtsfulla män, blott de få tillfälle att uttala sig. Sällskapet underrättades, att öfverstelöjt nanten C. Platen vid Skänska dragonregementet blifvit vald till stipendiat. Till hedersledamöter i sällskapet kallades generalbefälhafvaren i 1:a militärdistriktet generalmajoren E. af Klint och häradshöfdingen S. af Troil.