Aftonbladet – 10 februari 1873, sida 2

strarne för sin del förklarade, att de lugnt otsågd valen och ville icke erkänna att de lifvit slagna vid kommunalvalen, med unantag af i Antwerpen; de hänvisade viare till valreformlagen och till lagen om iUfrihet för lifsmedel såsom frökter al sin Iministration och påstodo, att de liberale ke längre vöro ense inbördes, enär de mer woderate icke längre ville följa de radikale, om närmade sig republiken. Detta påstående är, åtminstone till en del, ant. De så kallade doktrinärerne (gamralliberale) under Fråre-Orbans ledning äro ngalunda ense med de egentlige progresisterne och vilja hellrs kehålia den kleriala ministeren vid styret än låta dem .omma till makten, och de hafva nyligen isat, att de icke vilja använda hvarje melel att gå regeringen på lifvet, oaktadt det jar i en sak, der de lätt kunnat tillfoga enne ett svårt nederlag. Det var nemlisen fråga om att sälja den belgisk-luxemurgska jernvägen till ett nytt bolag, och nan trodde att detta var tyskt eller lmintone kunde blifva det. De liberale i kamnaren protesterade dereitot och först nu ick ministsrer ögonen öppna för sakens vigt öch betydelse. Den förklarade, att den cke ville tillåta öfverlemnandet, men bad om en tids rådrum för att få betänka sig nnan man ginge vidaro i underhanlingarna och dertill samtyckte de liberale. Först var man betänkt att fordra sådana bestämmelser i bolagets ordning, att majoriteten direktionen alltid skuile förblifva belgier; men då detta icke ansågs tillräckligt, fattade man till sist det beslut, att staten skall köpa hela jernvägen och antingen betala 550 francs för hvarje aktie eller gifva 22 francs i årlig ränta till aktieegarne. Den belgiska regeringen har undertecknat ett handelsfördrag med Frankrike. OO ket det ko bön — I Ryssland synes en del konstitutionella reformer förestå. Domänministeriet skall bibehållas under namn af det statsekonomiska. . Postoch telegrafväsendet kommer att skiljag från inrikesministeriet och göras till ett eget departement under den nu varande inrikesministern Timascheff. Det statsekonoska ministeriet skall förenag med några af inrikesministeriets afdelningar och få till chef den nä varande domänministern Peter Walujeff. Den hemliga polisen skall i förening med afdelningarne för exekutivpolisen och pressen bilda ett nytt polisministerium under general P, Schuvaloff. Afdelningen för de afvikande trosbekännelserna kommer att sammanslås med undervisningsministeriet, hvars nu varande chef, grefve Tolstoi, hvilken redan sköter statkyrkans angelägenheter, skall utnämnas till kultusminister. Journal de S:t Petersbourg för den 4 d:s, yttrar sig med mycken skärpa om den en: gelska pressens sätt att behandla den mel lanasiatiska frågan. Den persiska frågan, säger nämnda tidning, står icke i något sammanhang med föremålet för de nuvarande underhandlingarna mellan Ryssland och England. Britiska regeringen är lika litet berättigad att motverka Ryssland i Mellanasien, som ryska regeringen skulle vara att motverka England i Indien, Ryssland protesterade icke mot Indiens eröfring, och England protesterade icke mot eröfringen af Taschkend och Samarkand. Ryssland och England ha kommit öfverens om att upprätthälla det persiska områdets integritet, och denna öfverenskommelse iakttages nu. Khorassan och stepperna norr om Attreck, hvilka erkänna Persiens öfverherrskap, hotas icke af Ryssland. Föremålet för de nuvarande underhandlingarna är blott Mellanasien. Båda makterna behöfva hvarandras stöd för utförandet af sin civilisatoriska mission i Asien, Den enda fara, som är förhanden, ligger i de små staters rivalitet, hvilka skulle ha fördel af en konflikt mellan Ryssland och England. Det är nödvändigt, att en demarkationslinie uppdrages mellan de områden, inom hvilka England och de i hvilka Ryssland skall utöfva sitt civiliserande inflytande. TI detta hänseende ha de vänskapliga underhandlingar, som sedan tre år förts mellan de båda makterna, ledt till en fullständig öfverenskommelse. Ryssland, yttras slutligen, fullföljer för fredens bevarande, i enlighet med sina intressen, en högst moderat politik både i Europa och Asien.