Aftonbladet – 8 februari 1873, sida 2

En Pastellmålning af La Tour. Novellistisk skizz af Ouida. Öfversatt från engelskan af C. 0.) Favette! Favette! stammade hon igen; det är så många år sedan jag hörde detta namn. Hennes gäster sutto tysta, utan att förstå någonting af den besynnerliga verkan uttalandet deraf utöfvade på henne. Richelien, tillbakalutad i sin stol och 1ekande med några sydfrukter på sin desert tallrik, återhemtade sig först och sade: Är detta en oväntad tragedi eller en förut anordnad komedi, ma chere? Skall man gråta eller skratta? Gif mig endast ordres? Hans yttrande bröt förtrollningen och återkallade Thargelie Dumarsais till sig sjelf. Aktris till profession och af naturen, skakade hon med ett lätt skratt af sig ögon lickets bedöfning och med en vältalig blick ur sina dunkla ögon svarade hon: EEn gammal vän från barndomen, mir käre hertig! det är alltsammans. Ett så besynnerligt sammanträffande, monsieur de Tallemont; när kom ni till Paris? Jag kunde i första ögonblicket knappast känna igen er; ni har så länge varit landsförvist, att det må vara ursäktligt om man vid ert första uppträdande nästan tager er för en gengångare. Jag förmodar avt ni aldrig drömt om om möta Favetie Fontanie under mitt teaternamn! Ack! huru vi förändras, L6on, inte sannt? Lifvet är så kort, att vi inte ) So A. B. n:r 29—31,