Aftonbladet – 6 februari 1873, sida 2

rm, den s. k. Vogeser-armen. Jag ämnar, , rttrade han, icke försvara Garibaldis armå. Utbrott af raseri från högern.) Jag vill lott bevisa, att utskottet förvexlat Vogeserrmån, d. v. s. Garibaldis arme, med friska-. orna, hvilka icke hörde till densamma. Tvad Garibaldi beträffar, så såg den italinske patrioten, att Frankrike var olyckligt, ch han skyndade till dess hjelp. (Nya häf-l iga afbrott från högern.) Hvad desse män j: ingår, som hr Segur kallar äfventyrare, så l 1a de utgjutit sitt blod för Frankrike. (En verklig storm af afbrott.) Jag har rättiget att säga det, ty general Bossac stupade . ch många andra jemte honom. Hvad del ör mig förolämpande afbrotten beträffar,l. imnar jag icke svara på dem. Må man zomma fram till mig och upprepa dem, om nan vill. (Bifall från venstern. Djup tystad bland högern.) Jag öfvergår nu till kontrakten. Betänkandet innehäller endast oeskyllningar. Man påstår, att Garibaldi har begärt 8,000 francs af Lyonkomiten för utt organisera sin nya brigad. Men betän: kandet glömmer tillägga, att Garibaldi den l4 Januari återstälde till samma komite L0,000 francs. Han lade således till 2000 francs ur sin egen pung, och ett faktum är, att han återvände till Caprera med 30 francs. Stormande bifall från venstern.) Det som man vill sammanblanda med Garibaldi är ndra kårer, som aldrig sett elden, och som lrefvo omkring i söderns städer. Garibaldi hade icke blifvit kallad till Frankrike af Lyonkomiten, utan af en komitå i Avignon. Han hade alltid varit en vän af Frankrike, och då man kom till honom, sade han: Frankrike är olyckligt; jag är med eder! Om hr de Se6gur visste, hvad Vogeserarmån lidit, skulle han icke ha talat så som han gjort. (Häftigt afbrott.) Jag underkastar mig alla de skymford, som I slungen mot denna tribun. Vi (han pekar på venstern) ha rätt. (Nya afbrott.) Ordinaire försvarade derefter chefen för Garibaldis generalstab Bordone, ehuru han erkände, att denne låtit åtskilliga oregelbundenheter komma sig till last. Han yttrade sig vidare om de Reysach, som af municipalförvaltningen i Lyon mottagittvenne bonds på 100,000 francs och sedan blifvit afsatt, men om hvilken likväl utskottsbetänkandet yttrar sig gynnsamt. Slutligen, för att visa Garibaldis högsinthet, erinrade Ordinaire om, att denne hos två preussiske officerare, hvilka efter affären vid Chåtillon fallit i hans händer, funnit komprometterande papper och genast skickat dessa till prins Friedrich Karl. Hvad Vogeserarmån angår, har den gjort stora tjenster nog, då den hindrat preussarne att tränga fram till Lyon. Denna armå var icke 18,000, utan endast 12,000 man stark. Af dessa var endast hälften garibaldianer, den andra hälften mobilgardister. Således hade icke 18,000 garibaldianer kommit till Frankrike, Men i grunden var det icke heller Vogeserarmån, utan republiken och republikanerne man ville skymfa. (Bifall från venstern.) Ferrol de Chazelles, en af dem, som uppsatt utskottsbetänkandet, begärde ordet för att försvara detsamma. Han hade, menade han, spridt ljus öfver saken. Garibaldi hade kostat Frankrike en tredje arm6 och var icke värdig den post, man anförtrott honom. (Häftig rörelse.) Hertig dAudiffret-Pasquier erhöll nu ordet. Han yttrade, att den allmänna meningen hade fordrat en undersökning om kontrakten. Denna undersökning hade anstälts med mycken beslutsamhet och opartiskhet, Man pästod, att utskottet låtit hänföra sig af politiska passioner. Detta var icke fal let; men man måsta omtala hvad som skett. Han öfvergick sedan till det, som municipalförvaltningen i Lyon gjort, och det, som öfverhufvud skett i denna stad, och frägade, om icke förbittringen skulle ha blifvit stor, om sådana saker tilldragit sig i någon stad i Norden eller Vestern. Betänkandet hade icke anmärkt någonting mot de utgifter. som gjorts för mobilgardisterne; men det var icke patriotiskt, att man förslösade penningar och onödigt riskerade soldaternes lif I General Mature hade blifvit impopulär, der TI för att han icke ville gå in på, att mah onyttigt förslösade statens penningar. (Larm ) frän venstern. Bifall från högern.) Muni I cipalrådet i Lyon hade varit mycket för. I bittradt på armfn, derför att denna prote I sterade met den röda fanan. Om de fram Tlagda dokumenten icke vore riktiga, borde I man ha begärt en skiljedomstol. Han sökte I sedan visa, att räkenskaperna i Lyon blifvit I mycket illa förda. Utskottet hade bragt ljus i saken, och det skulle aldrig lyckas I myndigheterna i Lyon att rättfärdiga sig I Ferronillat hade i Lyon varit allt möjligt I municipalråd, insikesminister, till och med krigsminister. Han hade afslutit alla kon trakter; men de vapen han köpt voro dåli ga. Han tadlade i synnerhet det Sparresks kontraktet, som kostat staden 1,200,000Q fr utan den ringaste nytta, Han kritiserade vidare de UPPRöp SSA gjort och öf vergiek sedan till Vogeserarmen. Genera Bressolles hade skrifvit till Lyon, att mar icke borde hemta Garibaldi, hvilken endasi skulle ställa till oordning inom armån, Na tionalförsamlingen ville icke ha honom til I Frankrike: men Lyon envisades att vilje hemta honom, Men det fanns franska prin sar, som erbjudit fäderneslandet sin värja Ordinaire inföll: ja väl! och som fordrat 4( millioner af Frankrike, (Fruktansvärdt långvarigt tumult) DAudiffret-Pasquie fäste vidare uppmärksamhet på, att dess främmande soldater, hvilkas utrustning ko fJ tat AIN NANNA fnranna Andaumanaun Ale Af?