Aftonbladet – 3 februari 1873, sida 2

h mindre betydande tinderslet blifvit uppckta. Det framhålles i betänkandet, att n 8 k. Vogeser-arm6n, som till största len: bestod af garibaldiska friskaror, va t till en nästan olidlig plåga för befolkngen på landet. feta. ben Ja RN Såsom genom telegrafen redan är kändt; rr trettiomarnautskettets författingsförslag nä färdigt. Detta utskotts rdföralide, hr Larcy, meddleade Thiers detamma den 29 i förra månaden och frågade residenten, om han ville blifva hörd af utkottet. Det öfverenskoms, atten konferens ellan Thiers och utskottet skulle ega rum öljande dag, sö vida icke debatten i natioalförsamlingen om kontrakten i Lyon då onu fortfor, i hvilket fall konferensen skulle ppskjutas till lördagen Af ett telegram l: aner man emellertid att sistnämnda fallin-: räffade. Åtskiliiga tidningar hafva påstått att hiers antagit en inbjudning af kejsarön är )sterrike till Wien under Verldsexpositioen nästkommande sommar. Detta rykte veerlägges nu af Bien public, som förklarar tr Thiers blott i den händelse kommer att egifva sig till Wien, att en kongress af cearande farstar der kommer att sammanräda. Den bonapartistiska tidningen Ordre medelar en artikel af den bekante publicisten lement Duvernois, hvilken skall framställa onapartisternes nyaste pregram och är daerad London den 23 Januari detta år. I jenna artikel yttras bland annat: Om en restauration af kejsardömet skall ga rum, så skall den hvarken skä genem n komplott eller genom ett uppror eller ge om en intrig, ttån genom landets vilja, vilket inser omöjligheten af en moderat reoublik och en föräldrad monarki. Hvar och mn kan således ansluta sig till kejsardömet tan att efterskänka någonting ar sina ideer eller at sin värdighot; ty, ännu en gång, kejsaråömöt skall icke representera något särskildt system, och dess restauration skall icke vara liktydig med bonapartisternes restauration. Den kejserlige prinsen kanjemföras med en ännu ozkrifven bok, hvilkens blotta titel gör dess framgång säker. Det tillhör landet allena att fylla de ännu oskrifna bladen och säga honom, hvad dat önskar, hvilka män ega dese föftroende och hvilket system d5t Bitver företrädet. Men det är nödvändigt, att Frankrike räddas från en invasion och från styckning, som skulle blifva de oundvikliga följderna af de radikales seger; det är nödvändigt för Frankrike och Europa, att de sociala principerna bibehällas orubbade, För att besvärja den sociala och nationella faran är det icke nog att man skrifver en författving på ett stycke papper, utan man mäste ställa det, hvilket man vill gifva bestånd. under skyddetaf ett stort namn, värdigt uppburet af en uug furste, en furste, som hvarken är chef för ett parti eller verktyg för ett kotteri eller inkarnation af ett system, utan som är oeh skall blifva Frankrikes man. Men vi, de qvarblifne från en regering, hvilken haft sina stora ögonblick och sina olyekor, och för hvilken historiens rättvisa börjar — vi ha numera endast en ärelystnad, en rättighet och en pligt. Vär ärelystnad är att med alla lagliga medel föravara arfvet efter den man vi tjenat, utan att bereda öfvergångsregeringen obehag, så vida hon icke går landets afgörande i förväg, och så vida hon sedermera ärligt frågar detsamma, Värrät tighet är att tillse, att det öfverlemnas åt nationalviljan allena att göra valet mellan republik och monarki och sedan mellan vår prins och dem, hvilka andre föredraga för honom, Det är vår pligt att den dag, då hela verlden inser, hvar räddningen är at! söka, och då prinsen skall tillträda arfve: efter Napoleon III. träda i skuggan — stän digt redo att tjena honom, om landet anta ger oss, och ännu mera redo att öfverlemns regeringen åt dem, hvilka bättre motsyars landets tänkesätt. Times för den 29 i förra månaden syssel sätter sig äter med prins Jeröme Napoleon hvilken i anledning af en artikel i tidnin gen för den 28— hvari en väl-underrättac person meddelade flere intressanta detalje: om prinsens politiska planer — genom sir sekreterare Judenne tillsändt redaktionen er skrifvelse af följande innehåll: Prinser afsäger sig allt ansvar i fråga om de poli tiska åsigter och förklaringar; hvilka tid ningarna tillägga honom, men som icke är undertecknade med hans namn. Times an ser, att denna förklariovg är så tvetydig som möjligt, då hon hvarken rentaf bekräfta? eiler bestämdt motsäger, hvad som påstått: om prinsens planer. Den engelska tidnin gen finner häri något af den örakelartade ton, som så ofta användts af den aflidne kej sar Napoleon och som gjorde det möjligt föl honom att i ett kritiskt ögonblick desavouers yttranden och afsigter, som man allmän tillade honom. Den process, som prins Napoleor inledt mot förre inrikesministern Lefranc polisprefekten och poliskommissarierne Pa tinot och Clement, förekom den 27 til handläggning inför civildomstolen. Prinser representerades af Pinard, inrikesministe: under kejsardömet. Han begärde att få till gäng till det protokoll, hvilket utfärdade: vid prinsens utvisande, för att öfvertyga sig hur stort ansvaret vore för hvar och en a de anklagade. Han hade redan begärt pro tokollet från polisprefekturen, men icke er hållit något svar. Polisprefektens advoka förklarade, att protokollet befunne sig Versailles. Lefranc, som-var närvarande förklarade, att han helt och hället åtog sig ansvaret för prinsens utvisning; polis amma ha daA Lla2d smanhatitlti hang ha Fö