Aftonbladet – 1 februari 1873, sida 2

Utsigten för Frankrike att redan inom etta års utgång kunna betala återstoden krigsskadeersättningen till Tyskland, då en nuvarande natienalförsamlingen icke ingre har någon förevändning för sin tillaro och då en definitiv styrelseform måste fterträda det nuvarande provisoriet, sätter e olika politiska partierna i den lifligaste örelse och ger anledning till åtskilliga ombinationer och allianser mellan fraktioer, hvilka förut intagit en afgjordt fiendt-l, ig hållning mot hvarandra. Att under så 1 ana förhållanden försöken till en fusionl; nellan den yngre och äldre franska ko-l, ungalinien åter skulle upptagas är helt aturligt. Tillmötesgåendet är å ömse siI 1 1 ; j j 4 lor större än förut, och sträfvandena till en fverenskommelse tyckas derför hafva mer itsigt till framgång än vid föregående tillällen. Till och med frågan om flaggan yckes icke komma att utgöra något oöfverrinnerligt hinder för fusionen, och af åtskilliga tecken att döma, komma orleanisterne tt visa sig medgöriiga i denna punkt. Vis-serligen uttrycka de sig ännu i något sväfvande ordalag om saken, men deras hjertas mening är icke mindre tydlig för det. Sålunda yttrade hertigen af Nemours härom dagen till legitimisten general Mauthuy, att en konstitutionel monarki sannolikt kommer att upprättas genom folkets vilja och att den äldste prinsen af maison de France då vore sjelfskrifven representant för den monarkiska iden. I hvarje fall skulle icke grefven af Chambord möta någon medtäflare inom hertigens familj. Hvad kokarden och flaggan angär, på hvilka grefven så strängt håller, förklarade hertigen, att Frankrike ofta bytt om flagga och att det icke låge något vanhedrande i dylika förändringar. (Tidningarna hade tillskrifvit hertigen ett ännu bestämdare uttryck rörande denna sak, men detta förnekas af hertigens sekreterare, hvilkens referat af samtalet vi här ofvan angifvit.) De orleanistiska tidningarnas artiklar gå i samma tonart som prinsarnes z.untliga yttranden, ehuru de äro mez oförblommerade, Sålunda yttrade nyliZen organen Paris, att det skulle vara ovist att göra frågan om flaggan till en principfråga, som icke tilläte någon kompromiss, och frågar hvarför icke Trikoloren och den hvita flaggan skulle kunna bäras sida vid sida midt i regementet. Artikeln slutar på följande sätt: Man kan förutse strider, i hvilka ingen hängifvenhet skall bli öfverflödig. Då de begge flaggorna bäras tillsamman, skall hvarje soldat vilja dö för den han följer, och segern skall måhända tillfalla oss. Enligt en korrespondens från Paris till Kölnische Zeitung lär grefven af Chambord ha för afsigt att bosätta sig i Paris. Thiers har från kejsar Frans Josef mottagit en inbjudning till verldsutställningen i Wien, Tidningen Evenement vill ur säker källa veta, att han ämnar antaga inbjudningen och att han kommer att bo hos franska sändebudet i Wien. Thiers hoppas sammanträffa med furst Bismarck i Wien för att konferera med honom om garantierna för den sista milliarden. Inom den financiella verldeti i Paris ha på senaste tiden händelser egt rum, hyilka icke endast väckt det största uppseende inom den franska hufvudstaden, utan äfven Järo af intresse för utlandet, emedäån de sprida ljus öfver den vidt itbredda korrup tion inom affärslifvet, från hvilken för när varande få europeiska länder torde kunna alldeles fritaga sig. Om denna sak skrifves den 25 Jan. till Kölnische Zeitung: Den skandal, som nyligen kommit i dagen inom härvarande financiella kretsar, och som för anledt häktandet af några bankdirek törer, tyckes komma att antaga karakte ren af en politisk tilldragelse. Tidningarns våga ännu icke uttala sig riktigt om saker utan Uppgifva endast namnen på de mest komprometterade personerne. Utom Societe industrielle, hvilkens direktör, en hr Bureau är dömd till fängelsestraff, uppgår antalet af de tillsvidare instälda bankaffärerna til tre, nemligen Credit communal de France hvilkens säte är i Genåve, men som har sil administration i Paris, Compagnie Navarri Arragonaise du canal des cing villes, som ope rerar i Spanien men administreras från Pa ris, och slutligen Banque territoriale Espag nole, med hvilken samma förhällande ege rum. Credit foncier suisse, hvilkens säte ä cc CS KF KX TT