Aftonbladet – 29 januari 1873, sida 2

. Förhandlingarna i franska nationalförsamingens trettiomannautskott skrida icke blott Ängsamt framåt, utan hafva uppenbarligen ;ckså kommit in på en väg, som blott med värighet tyckes kunna leda till enighet med oresidenten. Den egentliga tvistepunkten ir, som bekant, presidentens deltagande i kammarens diskussioner. Under detutskot.ets majoritet helst vill ställa Thiers i samna förhållande till nationalförsamlingen som let, hvari nordamerikanske presidenten står ill kongressen, och följaktligen önskar, att han blott genom budskap skall ställa sig i förbindelse med folkrepresentationen, fordrar Thiers rättighet att deltaga i förhandlinsarna och att besvara interpellationer. Man invänder, att han icke på en gång kan vara chef för en ansvarig minister och statens öfverhufvud, men Thiers gör gällande, att en sådan dubbelställning mycket väl är möjlig under det interimistiska tillstånd, i hvilket Frankrike befinner sig. Landet har ännu icke någon definitiv regeringsform, men arbetar på att få en sådan, och i detta arbete vill presidenten deltaga med råd och dåd. Vore fasta institutioner införda, skulle Thiers vara den siste att förneka, att sammanblandningen af ministerpresidentens och statschefens prerogativ skulle omöjliggöra en verkligt konstitutionel regering, men alla förhällanden äro ännu vacklande och häruti ligger förklaringsgrunden hvarför Thiers vill förskaffa sig ett afgörande inflytande på bestämmandet af den framtida författningen. Om han blefve utesluten från kammarens diskussioner och skjuten tillbaka till en konstitutionel konungs upphöjda, men föga ingripande ställning, skulle han icke kunna göra detta, Häruti ligger sålunda tvisteämnet mellan Thiers och högern, hvars medlemmar utgöra majoriteten inom församlin gen. Enligt senaste underrättelser från Paris är man emellertid alltjemt sysselsatt att söka åstadkomma en öfverenskommelse mellan Thiers och utskottet, hvilket yttrar sig i åtskilliga amendement till. subkomit6ns förslag. Det vigtigaste bland dessa amendement är ett af deputeraden Broet framstäldt, hvilket blifvit godkändt af Thiers och äraf följande lydelse: Republikens president skall ega rätt att deltaga i debatten om sådana interpellationer, hvilka röra den gllmänna inre och yttre politiken, Församlingen skall, på förslag af en medlem af regeringen, afgöra huruvida interpellationen rör en allmän politisk fråga Det tros att detta amendement kommer att antagas af komiten, Det uppseende, som de orleanska prinsarnes bivistande af messan i Chapelle expiatoire framkallat, föranleder Journal des Debats till den, sannolikt officiösa, förklaringen, att denna handling alldeles icke innebär någon politisk trosbekännelse å prinsarnes sida. Deras närvaro vid ofvannämnda gudstjenst utgör icke någon manifestation stridande mot deras grundsatser och franska revolutionens vinningar, hvilka skapade det moderna Frankrike. Den Gramontska affären sysselsätter fortfarande den franska och tyska pressen. Enligt ett rykte, som återgifves af tidningen Le Francais, skall franske utrikesministern Remusat ha skrifvit ett bref till Gramont om att återfå de statsdokument, hvilka han förklarar sig ha i sitt förvar, hvarpå Gramont lär ha svarat, att han blott hade afskrifter, och att originalen, befunno sig i arkivet vid Quai dOrsay. Norddeutsche Allgemeine Zeitung för den 24 dennes upprepar sin förut uttalade önskan, att man snart måtte få se ettslutpåtvisten mellan Beust och Gramont och tillägger: Undersökandet af denna sak tillhör historien, Hvad som förenar Tyskland och Österrike-Ungern är af en djupare natur än blott behofvet af ett närmande. Det ena landets vigtigaste intressen inverka på det andras. Detta faktum, som blifvit klart erkändt af