Aftonbladet – 28 januari 1873, sida 3

RIESDAGEN. Första kammaren. K. propositionen om statsverkets till. stärd och behof. Grefve v Platen. Den k. propositionen före: slår en förändrad organisation af vårt sjöförsvar, hvilken består i en sammanslagning af flottan och skärgårdsartilleriet. en sammanslagning, som förordats af K. M:t med endast en rösts öfvervigt. En reservation bar ock sf ledamöterna i minoriteten blifvit afgifven, hvilken janar stor uppmärksamhet Man hade, då förslaget afsep upprifvande af ett förut af konung och riksdag fattadt beslut, väntat, att detsamma skulle rättfärdigas af skäl, som visade uppenbara brister i den nuvarande organisationen och öfvervägande fördelar hos hvad man vill sätta i stället. Detta vore emellertid. enligt talarens åsigt icke fallet. En anmärkning mot den nuvarande organisationen, som blifvit antydd, har man varit nog försigtig att icke framställa, nemligen att den öfning. som vid skärgårdsartilleriet erhölles, icke skulle vara tillräcklig. Men det är tydligt att olika tjenstgöring fordrar olika öfning. och de båda olika afdelningarne af flottan erhölle numera större öfning än innan delningen af detta vapen egde rum. Under de tre år, som föregingo delningen, belöpte sig öfningen för hvarje officer till 59., dagar. under det att för. åren -1870—71—72 öfningen uppgick till 109!, dågar för hvarje officer af flottan och 76 för hvar och en af skärgårdsartilleriet.. Om öfningen fördelas på dem som undet året varit kommenderade. uppgår den till 130 dagar för flottan och 113 för skärgårds: artilleriet. Man har således vunnit ökad öfning, och denna så mycket verksammare som hvar och en blifvit öfvad på de fartyg, för hvilka hans tjenstgöring är afsedd, flottans officerare på sådana som begagnas på hafvet och skärgårdsar tilleriets på fartyg som gå i de farvatten som af dem komma att försvaras. Tal. fann för öfrigt förslaget stridande möt hvad som blifvit yttradt i trontalet, eller att vårt kustförsvar skulle stärkas, och ledande till en återgång till stora flottan, .med dess anspråk på att kunna uppträda på hafvet mot en mäk tig fiende, hvarigenom kostnaderna skulle bli ofantliga utan att något ändamål dermed vunnes, Åntagande af det k. förslaget kunde endast leda till olycka. Sjöministern frih. Leyonhufvud erinrade om de många uttalanden mot det nuvarande förhålJandet som på riksdagen under de senare åren förekommit, uttalanden. hvilka föranledt honom till framställande af det i fråga varande försla get. Man hoppades. att om skärgårdsartilleriet åter öfverflyttades till flottan, skulle derigenom hågen och sinnet för yrket stärkas, och dess officerare skulle erbålla en äfven för dem nödvändig öfning på öppna sjön, som de nu icke kunna få. Kustförsveret hade nemligen blifvit väl strängt sammanbundet med landtförsvaret. Det hade blott varit afsedt att bilda skärgårdsartillerister, och om dess officerare nått en betydliligare erfarenhet i andra grenar af sitt yrke, så vore det derföre att man icke så strängt följt de grunder, som blifvit bestämda för detta va