Aftonbladet – 28 januari 1873, sida 3

Strödda underrättelser. Landoch folkbeskrifning. Kinesiska seder ock bruk. Daily News. korrespondent, hvilken det lyckats att genom några dollars få inträda i Himmelens tempel i Peking, meddelar er ganska intressant beskrifning på några kinesiska plägseder. Vi meddela deraf följande: -I Peking finnas åtta statstempel. bland andra himmelens, jordens och åkerbrukets äfvensom altaren åt solen och månen. Hufvudfestew i jordens tempel firas vid sommarsolståndet och i åkerbrukets på yåren. Kejsaren kör då sjelf, för att gifva sist folk ett godt efterdöme, plogen och sår med egen hand en eller ett par sädesslag. Kejsarinnan och hofvets damer föregå den qvinliga befolkningen med STINA derigenom att de under stora ögtidligheter fodra silkesmaskarne för att sålunda uppmuntra åe kinesiska qvinnorna i deras förnämsta sysselsättning. Vid vintersolståndet försiggår ceremonien i -Himmelens tempel. I detta finnas två altaren. men endast vid det södre förrättas den bögtidlighet, som innehåller syndaförlåtelsen och offret. Kejsaren ankommer aitonen före den stora dagen till templet i en vagn, som droges af elefanter. hvilka underhållas uteslutande för detta ändamål, och tillbringar derpå natten 1 den sal, der fastan och syndaförlåtelsen ega rum. Vid morgongryningen begifver han sig till det södra altaret. der en gumse offras (fordom brukade kejsaret sjelf slagta honom). Gumsen upp: brännes derpå utarm att styckas, och samtidigt offras silke i mindre ugnar på samma ställe. Att äta och dricka hör äfven till de kinesiska festerna, och kejsaren förtär lycksalighetens kött-. — Derefter tillbeder kejsaren Schang-ti, med hvilket namn kineserne beteckna det hägsta väsendet. Sedan detta är gjordt, beder kejsaren till sina förfäder, åtta till antalet, hvilka, emedan de tillhöra den regerande furstens dynasti, åtnjuta gudomlig dyrkan. Framför altaret stå åtta åt dem helgade taflor. De aflidne kejsariie betraktas såsom gudar. men ha ingenting att skaffa med jordens styrelse; efter de döda kejsarne kommer i grigmlig rang Schang-ti, det högsta väsendet och i högsta instans regerande ke . Enligt kinesernes tro styr kejsaren af . mm en 16-årig yngling, i förening med Gud verlden. Schang-ti styr de himmelska. och kejsar Hwang-ti de jordiska angelägenbeterns i Efna. det himmelska riketeller jordens medelptnkt-, såsom kineserne kalla sitt land, den vigtigaste delen af jordklotet Det finns dessutom några folk. såsom koreanerne. cochinkineserne, formosanerne och några mongoliska stammer. Dessa äro skattskyldige och betala skatt till Hwang-tis regering för de dem förunnade förmånerna. Någonstädes vid jordens ända och i Europa finnas väl ytterligare några barbariska folkslag, såsom tyskar, engelsmän och fransmän — till och med de sistnämnda betraktas af kineserne som barbarer och icke som sla grande nation-. ty detta äro kineserne sjelfve — men då dessa icke betala någon skatt, kunna de icke vänta sig, att Hwang-ti skulle vilja göra sig omaket att regera dem. Med undantag af att under ceremonien böner tppsändas till de aflidne kejsarne, har högtidligheten i -Himmelens tempelingenting emensamt med en gndstjenst. och ändock förfear den säkerligen icke att göra ett starkt intryck till och med på en kristen. Afgudabelätem vanpryda i det hela taget icke det inre af templet. Upp till det ofvannäwmnda altaret i FHimmelens. tempel-, på hvilket den kejserlige presten den 21 December bringar sina gudomliga kolieer ett offer, leda 27 trappsteg i tre afsatser, vardera med nio trappsten. Talet nio spelar i allmänhet en stor roll i de kinesiska templen, och jelare. trappor. trappsteg. dörrar och fönster ha alltid något att skaffa med niotalet. På det stora altaret brännes blott gumsen, under det att samtidigt på de öfriga åtta altarena de aflidne kejsarnes offer gå upp i rök. Detta är blott en handling af rättvisa, ty de döde kejsarne äro endast stilla deltagare och ha ingenting med veridens styrelse att göra samt måste derför vara belåtna med en mindre andel. Det är just i soluppgången. då lågorna stiga upp från de nio altarena. då musikens toner ljuda och enreJigiös dans uppföres. som kejsaren-presten står framför altaret och bakom honom några trappsteg längre ned hela hofadeln.. Detta är den tafia, som visar sig för åskådaren... Kommunikationsväsen. Rysk jernbana från Norge till Asien. Under den diskussion, som Khiwa-frågan föranledt i den engelska tidningspressen, har uppmärksamheten äd riktats på de aslatiska förhållandena. Så skrifver en insändare, W,.J. Thompson från North Shields. i Times om en plan till en jernväg från Norge till Asien. om hvilken han fått kännedom i Petersburg. -I arkiven i vägoch kommunikations-ministåren i Petersburg — skrifver han — förvaras en plan, som har varit framlagd för den kejserliga regerin en och går ut på att anlägga en jernbana från Syd-Folden fjord i Norge, hvilken alltid är isfri, öfver Gellivare i Sverige till Tärtlila på den svensk-ryska gränsen. vidare till Onega (mellan Tärtila och Onega skall en sidolinie gå till Petersburg), Solidamsk, Kotschaisk, Toholsk, Irkutsk. Maimatchin, Peking, Tientsin till kusten af Pechilibugten. Förbindelsen med Kalkutta skulle åstadkommas ge