Aftonbladet – 25 januari 1873, sida 2

Article Image
AE SS OR sar, i sammanhang hvarmed han icke unlerlät att till majoritetens uppbyggelse låta umdfalla sig några ord derom, att det nulp kunde ha varit ett lämpligt tillfälle att taga 2 frågan om grundskatternas och indelningsle verkets afskaffande i öfvervägande. Slutligen anslog hr grefven en melodi, p ill hvilken sedermera en annan af de herremän, som vilja ha sken af att stå i spetsen för majoriteten, satte några mera bullrande variationer. Han riktade nemli-!y sen några smekande ord åt hr krigsministern för hans (af oss återgifna) yttrande i till statsrädsprotokollet, att han, med fästadt afseende på de åsigter, som inom rikslagens kamrar blifvit yttrade, vid uppgörande af sitt armeorganisationsförslag ej ansett sig böra fullt vidblifva de grunder, på hvilka, 1 med hänsyn till stamtruppens anskaffning, . föregående förslag varit bygda. Fullföljande de bemödanden, hvartill tendenser förspordes redan vid förra riksdagen, att skilja br Weidenhjelm från solidariteten med kon: seljens öfriga ledamöter och förbereda möj-u ligheten att en gång i tidernas fullbordan v anamma honom iskötet af en landtmannamini-d ster, betonade grefve Posse att det var med li tillfredsställelse mån fann åtminstone en afln konseljens medlemmar visa benägenhet attd gå till mötes de åsigter, som göra sig gäl-d lande hos majoriteten af Andra kammaren. t Grefven fann likväl hans ord icke alldelesn så tydliga som han hade önskat och utbadg sig derföre en något närmare förklaring afli den ganska riktigt på ministerbänken till-g städesvarande chefen för landtförsvarsdepar k tementet. I Hr Weidenhjelm tog också genast ordet och s förklarade, att då det icke varit hans afsigtr med sitt uttalande till statsrådsprotokollet,o att hålla det i dunkla ordalag, fann han sig 4 uppfordrad, att, till undvikande af missför-f stånd, nu genast besvara den af grefvelk Posse framställda interpellationen, hvilken tydligen hade sin grund i en något oriktig s uppfattning af såväl de ord hr statsrådet : användt, då han säger sig icke ämna fullt : vidblifva de grunder, på hvilka föregåendeld förslag äro byggda, som ock af det i fort-c sättningen af samma yttrande angifna syfte, l! från hvilket han förklarat sig icke böra af-li vika. Till förtydligande af det i fråga va-(! rande uttalandet, ville således hr statsrådet 1 nu förklara, att han redan i den menings-! skiljaktighet, som vid föregående riksdagar yppat sig angående indelningsverket, funnit 4 skäl nog att, vid uppgörandet af ett nyttl organisationsförslag, icke utgå från ett an-: tagande, att detta indelningsverk ovilkorli-! gen måste bibehållas. Han hade ock der-lt för byggt det förslag, som är under utarbetande, på en grund, som icke omöjliggör in-1 delningsverkets upphäfvande vid öfvergång: till en annan form för stamtruppen än den l! nuvarande, och hvilken grund bör kunnal ( ( n b a ; bestå både under och efter en sådan öfvergäng, då den en gång förr eller senare blir möjlig. ) Det var efter mottagandet af denna för-lklaring, som frih. Ericson uppträdde för att! i sin ordning både å egna, och såsom det tycktes äfven å majoritetens vägnar betyga l! krigsministern sin tacksamhet och förklara : att han i dennes yttrande i statsrådet och : i hans nu afgifna förklaring fann indelningsverkets dödsdom såsom militärisk institation. Dess öde såsom ekonomisk in: stitution förekom honom dock ej lika klar, ty detta berodde, liksom grundskatterna, på finansministern, och frän hans sida röjdes intet spår till tillmötesgående. Friherren, fullföljande det nyss antydda bemödandet att skilja krigsministern från konseljens öfriga ledamöter, utgöt härefter sin vredes skålar öfver finansministern, som han till och med ville frånkänna all förtjenst om förslaget rörande kronobrefbärlngsskyldighetens afszkaffande,l derföre att förslaget derom hade blifvit: framstäldt af generalpoststyrelsen och sålunda vore en postalisk, ej en statsekonomisk åtgärd. Stödjande sig på ordalagen i cente:ns program och på den anledning : han hade att de af Andra kammarens majoritet omfattade åsigterna i beskattningsväg : nu skola ha kommit mera till heders äfven i Första kammaren, förklarade frih. Ericson, j: att det sålunda nu var blott inom rådkam l: maren, som man ej kommit till insigt om l: tidens kraf i detta afseende, och han slöt med uttalande af de ödesdigra orden, attl! man ej hade annat att göra än att hängifva l: sig åt hoppet att den dag snart må randas,l: då andra äsigter göra sig gällande i konun-! gens råd. Orden äro tydliga nog, och de hafva ettl! ogement tycke af den innehållsrika frågan :! i Havamal: Förstån I nu, eller hvad ? Den oförbätterlige hr Jöns Pährsson, som : man ännu icke lyckats binda i den eljest! af landtmännen väl handhafda partidisciplinens band, var icke färdig att i förskottl: egna hr krigsministerns löften all den tack-t samhet och alla de loford, som derpå slö-: sats. Han fann det vara skäl att se tiden : an. Denne tal. förordade för öfrigt sparsamhet och jemnare fördelning af de ound-: gängliga bördorna, och hoppades han attl utskottet jemväl skulle tillse om det ej! kunde blifva en sanning af hvad flere förut! yttrat rörande Första hufvudtiteln. ! Vi anteckna för öfrigt att statsrådet Wern ; afgaf några förklaringar med anledning af i de förmenta motsägelserna i hans yttrande rörande möjligheten af skattelindringar samt ! att hr Gumeelius dels önskade att åtgärderna för öfverflyttning af en del riksgäldskon torets bestyr på statskontoret måtte gå nå-! got längre än som nu föreslagits, dels för-! ordade den blifvande norrländska jernvägens 1 byggande smalspårig och i en annan rikt. ! ning än regeringen föreslagit, nemilgen djapare in i landet; från Falun mot Storsjön. i tatsrådet Bergström bemötte detta yttrandel rörande den norrländska jernvägen, och vi h tillstå att det förefaller oss mer än tvifvel-? aktigt huruvida ernåendet af det högeligen? onuskvärda ändamålet att genomdrifva ett S billigare byggnadssätt för denna iernväg be. o främjades genom att öppna en efter allt ut; seende vill intet resultat ledande tvist om 1 banans utgångspunkt och sträckning. 8 Till märkliga företeelger under dagenslaq sammanträden i kamrarne hörer för öfrigtt det af vice talmännen framlagda förslag rö-!,

25 januari 1873, sida 2

Thumbnail