Aftonbladet – 25 januari 1873, sida 2

STOCKHOLM den 25 Januari. Det har under de senare riksdagarne alltmer och mer utbildat sig till plägsed, att remissen till statsutskottet af den kongl. propositionen om statsverkets tillstånd och behof tagits till utgångspunkt icke blott för en granskande öfverblick af denna propositions innehåll, såväl i dess allmänna hufvuddrag som i särskilda detaljer, utan äfven till uttalanden öfver regeringssystemet i allmänhet och till omdömen öfver hvad som blifvit af regeringen gjordt och underlåtet. Då det var i dag, som denna remiss skulle ega rum i båda kamrarne, hade man följaktligen med icke ringa intresse motsett de debatter, som dervid kunde komma att ega. rum. Vi befara emellertid att de, som gjort sig räkning på att få höra några politiskt märkliga debatter, denna gång väsentligen missräknat sig. I Första kammaren börjades diskussionen af grefve von Platen, som uteslutande riktade sina anmärkningar mot förslaget angående den förändrade organisationen af sjöförsvarets militärpersonal, hvars följder ingalunda skulle medföra åsyftadt gagn, utan snarare leda till att man återfinge den stora flottan i stället för kustförsvar och tjena till att försvaga våra krafter. Dertill komme, att under den nuvarande organisationen officerspersonalerna erhållit mera öfning än förut egtrum. Dessa anmärkningar besvarades af sjöministern, frih. Leyonhufvud, som erinrade om att skärgårdsartilleriet blifvit för mycket fastlänkadt vid landtförsvaret och att om dess officerare erhållit en betydlig erfarenhet, så var det derför att man icke strängt följt de bestämda grunderna för deras inhemtande af en sådan. XKustförsvaret måste dessutom för att vara effektivt stå i förbindelse med flottan. I denna riktning uttalade sig äfven de flesta af de efterföljande talarne. Grefve Henning Hamilton gjorde några anmärkningar mot beräkningen af inkomsterna af telegrafverket, hvilka han ansåg för högt och af hvitbetssockertillverkningen, som han ansåg för lågt tilltagna, samt önskade en liten förändring i afseende på förslaget om emeritilönen till fyra universitetsprofessorer, i anledning af hvilken framställning han äfven framhöll det missbruk att så många universitetslärare dragas till andra sysselsättningar, hvarigenom universitetets verksamhet lede afbräck. Förordade antagande af det kongl. förslaget om förändring af generalstabens organisation utan afseende på en föregående armorganisation. Hr Wallenberg öfvergick med anledning af den siste talarens yttrande om universitetsstudierna tili resultaten af den juridiska bildningen och ville framhålla önskvärdheten af att man i landet erhölle en större visshet om hvad som juridiskt taladt är rätt, hvilket, såsom förhällandet inom hög sta domstolen nu är, icke alltid är fallet. Tal. yrkade för öfrigt, att förenklingen af embetsverkens organisation måtte påskyndas och att åtgärder måtte vidtagas för undervisningsväsendets förbättrande i alla dess grenar. I afseende på öfverskotten i statsinkomsterna anmärkte tal., att man borde använda en del af dessa till amortering af statsskulden. Slutligen riktade tal. ett skarpt anfall mot finansministern med anledning af den bekanta indiskretionen af en högre embetsman vid en för någon tid sedan bär hållen bolagsstämma rörande ändringar i ett bolagsreglemente. Hr Wern visade att man egde skäl att antaga det telegrafmedlen skulle växa så mycket som i kongl. förslaget beräknats samt erinrade om att riksgäldskontoret icke upplånade mera än som för utgifternas bestridande vore behöfligt, hvarigenom den förre talarens anmärkning om afbetalande af statsskulden förfölle, Tal, erinrade iaf: seende på embetsverkens förenkling, att detta icke vore något som kunde ske på en kort tid, med anledning af de många och vigtiga förändriogar som dermed stode i sammanhang, och de vigtiga utredningar som erfordrades, tskilliga förenklingar hade emellertid blifvit vidtagna. Hvad beträffad den af den siste tal. åsyftade tilldragelsen, så ifall den egde en sådan dager, som den hvari den framställts, kände denne tal. väl till rätta vägen för att aflägsna en kunglig rådgifvare; men denna debatt vore icke rätta tillfället. e Statsrådet Wennerberg bemötte grefve Hamiltons anmärkningar i afseende på de föreslagna emeritilönerna och yttrade i afseende på anmärkningarne angående svenska undervisningsväsendet i dess helhet, att hvad folkskolorna beträffade, nästan hvärje år företogos åtgärder, hvilka han icke trodde leda eller ha ledt till deras tillbakagång. Hvad åter elementarundervisningen beträffade, hade den tillsatta läroverkskomitgn afgifvit ett högst förtjenstfullt betänkande, ehuru tal, icke kunde gilla dessa grundprincip, och skulle snarligen ett regeringsförslag i ämnet inkomma. Hr Bergstedt gjorde en påminnelse om anslag till tillbyggnad af biblioteksbyggnaden i Upsala. Frih, af Ugglas gjorde äfven några anmärkningar mot beräkningen af statsinkom