Aftonbladet – 23 januari 1873, sida 2

3enom detta förfaringssätt vinna begge par: na. Den sedelutgifvande banken får en om e hög, dock alldeles opåräknad ränta på sin smyntskassa, och vexlingsombudet använder sålunda på uppoch afskrifningsräkningen tt låg ränta insatta medlen i sin utlåningsröse, hvarigenom de för bolaget inbringa en icke ga räntevinst. Det är på förekommandet af sådana missbruk, m hr finansministern borde rikta sin uppmärkmhet, hvilket kanhända icke vore alltför svårt, I han behagade dels låta verkställa extra innteringar på obestämda tider, dels taga kändom om de skriftliga intyg rörande vexlingsssornas belopp vid inventeringstillfället, hvilka gifvas af de tillförordnade kontrollanterna. Det r egentligen vara på senare åren (vi tro efter 1868), som dessa intyg fått en, mot hvad förut kttogs, förändrad ordställning. Det åligger mligen den, som t. ex. här i Stockholm konollerar Skandinaviska kreditgktiebolagets rölse, att vid inventeringen afgitva intyg om beppet af den för de sedelutgifvande bankerna ;s bolaget inneliggande vexlingskassan. Dessa tyg hade tillförene följande lydelse: Sedan N. N:s egen kassa blifvit denna dag i shörig ordning inventerad och riktig befunnen, retogs samtidigt uppräknande af deträmmande skilda bankers vexlingskassor, hvilka af N. N. nehafvas i egenskap af vexlingsombud i hufidstaden; och befanns härvid N. N. enskilda unks vexlingskassa innehålla rmt —— rdr uti kets mynt och riksbankens sedlar, hvilket häred intygas. Stockholm den .x. N. N,, kronans ombud. l. Numera lära deremot intygen, enligt oss föresade exemplar deraf, hafva följande ordställ-! mm— — —— X—— a a st ot Gö Fet AM FUCK ing: Ått N. N. enskilda bank, enligt mig förevivd bok, denna dag har ett tillgodohafvande hos . . N. af —— rdr rmt, intygas härmed. i Stockholm den ... . NON kronans ombud. Huru denna förändring kunnat införas och af e kontrollerande myndigheterna godkännas, är ör ossalldeles oförklarigt. Den väsentliga skiladen mellan att visa en hos vexelombudet demerad kontant kassa, som tillhör den sedelutande banken, eller att visa, det den sedelutifvande banken hos vexlingsombudet eger en okförd fordran, är allt för uppenbar för att beöfva påpekas. Följden af förändringen blir emligen den, att de enskilda bankerna härigeom blifva satta i tillfälle att utgifva sedlar icke lott på inneliggande riksmyntskassa, utan ock jå en icke obetydlig del af sina räntebärande forIringar. Sålunda utvisar sammandraget för den 30 sistlidne Juni, att då samtliga sedelutgifvande vankernas uppoch afskrifningsräkning uppgick ill en summa af 19.036.830 rdr, egde Skandinaviska kreditaktiebolaget vid samma tid icke minlre än 14,598,914 rdr innestående på sin uppoch fskrifningsräkning. Större delen af denna summa utgöres antagligen af de enskilda bankernas på denna räkning insatta medel, hvilka borde innestå såsom depositum hos vexelombudet. Att en så stor uppoch afskrifningsräkning finnes hos en enda bankinrättning borde väl hafva ådragit sig hr finansministerns uppmärksamhet. synnerligast då han tillförene varit vice ordförande i bolaget och säkert icke saknar all kännedom om hvad inom bolagets förvaltning sig tilldrager. Det må visserligen vara sannt, att de bankinrättningar, hvilka i Stockholm ombesörja invexling af de enskilda bankernas sedlar, äro synnerligen solida institutioner. Men denna omständighet kan dock icke berättiga dem att eludera de för sefojtteteningen moddelade föreskrifter. Vill man, att de enskilda bankernas sedlar skola under alla förhållanden innebära full säkerhet för sedelinnehafvaren, måste man och tillse, att dessa föreskrifter noggrant fullgöras. Vi finna dessa erinringar ganska väl befogade, under förutsättning att förhållandena äro sådana D. A. uppgifvit. Hvad D. A. sedermera yttrar angående kontrollen vid de privata bankerna och olämpligheten deraf att denna utöfvas af embetsmän, som äro de i bankstyrelserna deltagande personernas underordnade, öfverensstämmer alldeles med åsigter, som vi i detta hänseende redan för flere år sedafi förfäktat, och vi instämme derför i allo uti följande yttrande i D. A. Beträffande de föreskrifna kontrollerna öfve vexlingsombuden, så torde det hafva sin ganskt stora svårighet att införa sådana, som äro full tillfyllestgörande, synnerligast om kontrollern: skola utöfvas af höga embetsmän, som AT sjelfva äro medlemmar af bankstyrelserna elle åtminstone ega stort antal aktier. Man har nem ligen mer än ett exempel härpå. Sålunda är h öfverståthållaren ordförande istyrelsen för Skan dinaviska bolagets i Stockholm afdelning, oc flere medlemmar af landshöfdingeembetena i or terna deltaga i de! enskilda bankernas styrelse Visserligen förordnas i sådant fall en underly dande embetsman att utöfva kontrollen, men mån en gång står denne i sådant beroende af si örman, att kontrollen blir ingen. Det syne alltså, som skulle det förefinnas behof för rege ringen att äfven här införa bättre ordning. Men äfven förutsatt, att kontrollanten är full ojäfvig. så erfordras hos honom, om han skal rätt fullgöra sin skyldighet, mycken skarpsin nighet och karaktersfasthet. De nu gälland föreskrifterna äro dessutom i alla afseenden s rymliga, att de lemna tillfälle till hvarjehand: missbruk. En kontroll, som endast utöfvas fyr gånger om året på förut bestämda dagar, är alla fall utan ändamål. Den påbjudna invente ringen hvarje tredje månad medför dessutom de stora olägenhet, att en mer eller mindre känn bar strypning i affärerna måste inträffa unde den närmaste tiden före hvarje sådan invente ring, enär bankinrättningarna, för att ega till räcklig kassa, måste indraga på sin utlånin samt vid knapp penningtillgång äro nödsakad att tillgripa alla möjliga utvägar att skaffa si riksmynt. Det är en känd sak, att mången gån upplåning till icke obetydliga belopp af vexlings ombuden måste företagas mot slutet af qvarta len. Dessa olägenheter kunna måhända ick under nu varande förhållanden afhjelpas anno1 lunda än genom inventeringar på obestämda t der samt genom Stvigande af ansvar för de vexlingsombud, som befinnes för annat ändamå än blott till invexling af sedlar använda de derför afsedda riksmyntsvaluta. Den rörelse bland de arbetande klassern: I hvilken sedan en del år pågår i Englan och snart sagdt dagligen antager allt störr