Aftonbladet – 23 januari 1873, sida 2

kl UC ICKC VULU UILLLETCUDSBIGIUG a MGBVIIT ra listan. EERO Dagligt Allehanda för gårdagen har till shandling upptagit den af oss i början af ovember månad förlidet år vidrörda fråan om beräkningen af de enskilda bankeras samt Skandinaviska Kreditaktiebolagets ;h Stockholms Handelsbanks kassabehållingar, sådana dessa uppgifvits uti sammanraget af dessa bankers qvartalsrapporter. fan torde erinra sig att frågan gällde den nständigheten, att metoden för beräknin en af bankernas förråd af riksmynt i sedir och ädla metaller i egna kassor var dan, att det sammanlagda beloppet vida öfersteg summan af riksbankens hela sedeltock, under det af denna sedelstock naturgtvis ett ganska betydligt belopp måste amtidigt befinna sig i andra penningeinstiioners och i enskildes ego, med andra ord, tt rapporterna uppgåfvo för de nämnda ankerna en kassabehållning, som de omöjigen kunde ega. Då Dagligt Allehanda nu ill en början erinrar om våra anmärkninsar rörande detta ämne samt om den halffficiella förklaring om orsaken till det an närkta förhållandet, som blef oss meddelad ch i vårt blad åcergifven, så tillägger D. A., att Aftonbladet synes ha tagit denna örklaring för god, enär Aftonbladet sedan akttagit tystnad i ämnet. Detta sistnämnda yttrande kan endast h ärröra deraf att D. A. råkat förbise eller förräta de anmärkningar, med hvilka vi omelelbart beledsagade den omtalade halfoffi-: siella förklaringen, och genom hvilka vi framhöllo, att om än de meddelade upplysningarne till någon del förklarade det af oss unmärkta besynnerliga förhållandet, så rättfärdigade de det ingalunda. Tvärtom — sade vi — gåfvo upplysningarne full bekräftelse på vår förmodan, att de offentliggjorda uppgifterna voro felaktiga. Vi förklarade oss nemligen anse det alldeles påtagligt och oomtvisteligt, att om, såsom det hade uppgifvits, de enskilda sedelutgifvande bankernas, hos deras vexlings-kommissionärer i hufvudstaden liggande medel betraktades och beräknades såsom tillhörande deras egna kassor, så kunde de omöjligen på samma gång vara kommissionärens egen kassa. Vi uttalade derföre den förhoppning att sedan uppmärksamheten blifvit riktad på förhållandet, chefen för finansdepartementet skulle tillse, att sådana oegentligheter, som de ifrågavarande, icke vidare måtte få förekomma i de qvartalsuppgifter, som af vederbörande bankinrättningar afgifvas. Detta med hvad mera vi i ämnet anförde lärer Dagligt Allehanda finna vara något helt annat än att taga för god den insända förklaringen, hvarom vi också äro förvissade att D. A. icke underlåter att upplysa sina läsare, och detta så mycket mer, som dess yttrande har bismaken af en insinuation, att vi skulle låtit oss åtnöjas med otillfredsställande förklaringar rörande en angelägenbet, den det måste anses såsom vår publicistiska pligt att med uppmärksamhet följa. Vi torde vidare böra erinra der om, att våra anmärkningar icke syntes ha varit förspilda, då det tydligen varit de som framkallat hr finansministerns cirkulär om förändringari formulären för bankrapporterna. Om vi sedan dess iakttagit tystnad i detta ämne, såsom Allehanda uttrycker sig, så har detta sin grund helt enkelt deri, att vi velat afvakta sammandraget af de qvartalsrapporter, vid hvilkas upprättande finansministerns cirkulär första gången tillämpades, för att finna i hvad mån de af oss anmärkta qegentligheterna derigenom blifvit undanröjda. Emellertid finna vi, i fortsättningen af Dagl. Allehandas artikel, rörande tillväga gåendet med afseende å de enskilda bankernas vexlingskassor hos deras kommissionär rer i Stockholm, några rätt märkliga uppgifter, dem vi anse oss böra bringa äfven till våra läsarees kännedom. Dagligt Alleh, yttrar: t Vi hafva erfarit, stt härvid tillgår sålunda, att då en enskild bank ingår aftal med t. ex. Skandinaviska kredit-aktiebolaget rörande ombesörjandet af sedelinvexlingen, så innehåller detta aftal oftast den öfverenskommelsen, att den enskilda banken skall hos Wolaget insätta de för sedelinvexlingen afsedda penningarne på uppoch afskrifningsräkning, mot åtnjutande af ränta, t. ex. 1 å 2 procent pro anno. Utaf de insatta penningarne aftages först till invexlingen en mindre summa, t. ex. 50,000 rdr, som sålunda utgör den enskilda bankens vexlingskassa, och först när dessa 50,000 härtill åtgått, öfverflyttas ytterligare från upp: och afskrifningsräkningen ett nytt lämpligt hn till vexlingskassan samt på samma sätt undan för undan. Alla medel, som den enskilda banken tid efter annan insänder, insättas åter på uppoch afskrifningsräkningen, der de qvarstå, tilldess de behöfva öfverflyttas till vexlingskassan. MM nn RR GR QS KA