Aftonbladet – 20 januari 1873, sida 2

kommit till min kunskap, vitna konungens, af Sverige-Norge och konungens af Dan-l, mark om det största och innerligaste del-l) tagande. Konung Oscar II säger i sitt te l, legram, att samhällsordningen i Europa förlorat ett af sina mäktigaste stöd genom Napoleon III:s död. f Såsom man kunde vänta har hertigen af i Gramont icke uraktlåtit att svara på i Beusts af oss förut meddelade skrifvelse. De : i går komna Paristidningarna innehålla emel1 lertid härom ingenting. Den fullständigaste ; redogörelsen för i fråga varande svar finna vi i ett telegram från Paris till National ! Zeitung af följande innehåll. Gramonts svar till Beust förefaller mycp ket pikant och för grefve Beust rent af till intetgörande, Hertigen försäkrar, att furst i Metternich aldrig meddelat grefve Beusts depesch af den 11 Juli med deri förekom; mande reservationer. Han talar om en beskickning af den österrikiska grefven Vitz) thum, hvilken den 15 Juli underhandlat med Napoleon och Gramont och kommit fullkom! ng. öfverens med dem, men derefter återI vändt till wicnTill följd deraf har Beust i skrifvit depeschen ax den 20 Juli, hvilken), innehåller den bekanta frasen: förnya för, kejsaren öch ministern försäkran om att vi, lt trogne våra förpligtelser, betrakta Franikri-l, kea sak såsom Vår egen m. m. Gramont l, berättar vidare, att grefve Vitzthum åter-j, kommit till Paris. och att Mettersich, Vitz-l, thum och Gramont börjat med redigerandet , af ett fördrag,i hvilket tydligt fastställes, j( att Österrikes beväpnade neutralitet var be-l, stämd att förvandlas till en faktisk medver-. kan med Frankrike mot Tyskland. I fort-l, sättningen af sitt bref uttalar Gramont den i; åsigten, att hans meddelanden icke behöfval, sträcka sig till Österrikes nuvarande för-lj hållanden till Tyskland, emedan allt som nu , kommer till offentlighet längesedan är be-., kant i Berlin. i Ett företag, som, ehuru skenbart föga be-!tf rörande Europas politiska förhållanden, lik-; väl kan komma att mäktigt ingripa i de-l1 j j i I 1 l 1 1 ( ji f j I 1 I l f f 1 1 S 1 E samma och redan föranledt vigtiga diplomatiska underhandlingar mellan Ryssland och England, är den förestående ryska expeditionen till Khiva. Det är nu nära rjugu år sedan en rysk armå visade sig. utanför Khiva och utverkade khanens nominella underkastelse. Genom denna expe-li dition trodde sig Ryssland ha brutit khanens och hans undersäters motstånd. En ganska kort tid var emellertid tillräcklig att visa, att detta hopp var fullkomligt ogrundadt. De ryska trupperna voro icke förr återkallade än khanen Mohammed Amin, som lof-; vat czaren trohet, uppmuntrade eller åtii minstone tillät att man återvände till det gamla tillständet af kronisk fiendtlighet, hvilket äfven under hans efterträdare, den eu regerande khanen, ständigt fortfarit. Mot denna stat, det djerfvaste och i gitt motstånd mest ihärdiga af de tartariska samhällena, rustar sig Ryssland nu till ettl; fälttåg, som skall blifva ett af de största det någonsin företagit i Mellanasien och ; kommer att företagas med alla de stridskrafter, öfver hvilka det stora riket kan disponera i dessa trakter. I en korrespondent till Times från Petersburg, daterad den 9 dennes, meddelas om förberedelserna här-i till följande detaljer: Bfter ett långt dröjsmål och mycken tvekan har regeringen ändtligen beslutit sig för ett fälttåg mot Khiva, en sak, som snarare borde ha gjorts för två år sedan. Man skulle då ha besparat sig förödmjukelsen att blifva tillbakaslagen och en viss förlust afl, prestige. Halfmesyrer äro alltid sämst, och s om vi ville befria de ryssar, hvilka qvar-; hållas såsom slafvar i Khiva, eller göra!ls vår gräns stark och oangriplig, borde vili icke ha utsändt en rekognosceringsexpedi-; tion, som var för svag att uppnå sitt egentliga ändamål. Öfverste Markogoffs expedi-e tion slutade sämre än någon af oss väntat. j Han hade nästan uppnått Khiva utan några sz E d 1 k e l allvarsammare svårigheter, ehuru han blifvit mycket oroad af det khivanska kavalleriet. Framgången födde sorglöshet. Öfversten började förakta fienden och hade icke ntsändt några ströfkårer, då han plötsligen omringades af en hop khivanska lätta trupper, förlorade 150 kameler och nästan allaly hästar och naturligtvis måste draga sig till-f baka och vara tacksam för att han slapp o ifrån saken så lätt. Hans styrka uppgick ih sin helhet till omkring 1000 man infanteri, B0v man kavalleri och 6 kanoner. Då ilp Mellanasien 22 reträtt alltid är liktydig med e ett nederlag och ft Kkhanats framgång o iödvändigt inom de ömt Väcker för: !p hoppningar om stt ktnna göra motstånd, f blef det nu med etis tjäligt för Yegetn-jo sen att någonting måste göras. Äyckolej igtvis råkade både general Kauffmmnn, lf: eneralvernör i Turkestan, och generaliti ryshanoffski, generalguvernör i Orenburg, y att värå i Petersburg, och det kejserliga rår sj let sammankallades under kejsarens eget lre oresidium uti furst Gortsolakoffs bostad, Ih: medan denne för tillfället led af reumatism. Ibj Färst Gortschakoff sjelf var emot Khivasjigc röfrivg och all ytterligare utvidgning af Rysslands gränser i Mellanasien, ehuru los 1an ansåg att khanen borde allvarsamt straf-sk as och de ryska vapnens prestige återstäl-A i Kansleren stannade likväl i minorite-oc en, och vid anstäld votering voro 35 röster hi not 9 för fälttåget. be Nu diskuterades planen för fälttåget och bl edningen af detsamma; men innan denna lso råga afgjordes, ankommo andra nyheter af lm len största vigt. Det rapporterades frånkc rghiz, ett af de förnämsta fästena å step-te en norr om sjön. Aral och en af medel-ti munkterna för administrationen i det kirgisi-re ka området, att khivanerne ryckte fram lök vin alla LR11 Tia hada wignat aven framför! on