Aftonbladet – 17 januari 1873, sida 3

cljä ömse sidor om den 1 fråga varande jerne I vägslinien. Skollandet är dyrt, ty skolorna 8 läro här i de flesta fall rikligen försedda flmed medel, och skolstyrelserna kunna sålei des helt lugnt afvakta den prisstegring, som 8 l alltid eger rum, allt efter som populationen tlväxer, och detta är äfven fallet med landagenternas land, som alltid, eller åtminstone 2 li de flesta fall, eges af rika amerikanare, ,len stor del af dem boende i Östern, som t I vilja draga fördel af de kommande högre värdena. dessa tvenne slag af land lem? Inas ingen kredit, utan har köparen att gej nast erlägga köpesumman. Deremot lem: -Inas en ganska utsträckt kredit på jern.vägslandet, liksom det äfven finnes dylikt land till olika pris, beroende, dels af dess tj beskaffenhet, dels af dess afstånd från jernI vägslinien. Då rörande detta jernvägsland man i allmänhet hyser högst oriktiga begrepp, skall jag här med några få ord söka redogöra för dess tillkomst och natur. :;I Som nogsamt är bekant, utgör jernvägars lanläggande en af de kanske väldigaste spekulationer, som den närvarande tiden har latt erbjuda i Amerika, och ännu skola säIkerligen många årtionden rinna hän, innan detta förhållande blifver ändradt; ty, så länge som ännu land finnes att befolka här, skall jernvägsbyggandet också pågå i samma ljätteskala som förut. Yankeen ratar visserligen icke en erbjuden affär, nära nog Jaf hvad beskaffenhet den än må vara, men framför en liten, om än antagligen säker T vinst föredrager han det uppkittlande i en laffär, som är något problematisk, men som, lom den lyckas, afkastar mångdubbelt. Gå Isåledes till en rik, spekulativ yankee och föreslå honom anläggandet af en jernväg i någon redan väl befolkad stat; visa honom Jatt det är så och så många menniskor på I qvadratmilen i det land, som jernvägen skall passera, att jorden producerar så och så mycket, och att den eller den industrien llemnar så och så mycket för jernvägen att transportera — och yankeen skall icke underlåta att taga del af förslaget, men han skall också i nio fall af tio rycka på axlarna och svara er, att affären icke behagar honom. Gå nu deremot, dagen derpå, till samme man och lägg framför honom en karta, å hvilken ni visar honom en icke befolkad yta af stundom tusentals engelska mils utsträckning och föreslå honom att deltaga i en jernvägsanläggning der, och han skal i de flesta fall genast intressera sig för saken och oftast sluta med att gå med i företaget. Yankeen räknar icke ut huru många menniskor som redan finnas och ser icke heller på om en spade eller plog någonsin varit i jorden, han resonnerar helt lugnt sålunda: jernvägen skall draga folk dit och detta skall bereda trafik åt v: r bana, hvarförutom han äfven vet att han för en sådan affär har att påräkna understöd af Förenta staternas kongress, Sedan så ett konsortium blifvit bildadt och jernvägens sträckning beslutad, ingår detta konsortium till kongressen med anhållan om koncession samt erhållande af land till underlättande af företagets genomförande, Nu kommer kongressens tur att fundera, och den resonnerar vanligen som så: Kommer ingen jernväg dit, så komma dessa väldiga bördiga landsträckor att ligga obrukade för en mängd af år, och lemna vi intet land till understöd, så bygges ingen jernväg, Som emellertid en jernväg är önskvärd och nyttig, så lätom oss bevilja bolaget såväl koncessionen som det begärda landområdet. Och så erhåller bolaget till skänks, under vilkor att den ifrågavarande jernvägen bygges, ett så och så stort lapdatyeke, löpande å ömse sidor af den projekterade jernvägslinien. Tror man emellertid att kongressen med denna handling borikastat alla sina intressen, så misstager man sig betydligt, ty det land, som af kongressen afmäteoa för jernvägstföretaget, är regnliert sönderdeladt i gqvadrater om 8Q acres oeh kvarannan af dessa rutor behåller kongressen för sig sjelf. De återstående rutorna utgöra det s. k. Jjernvägslandet, som af bolagen erbjudes, och de rutor, som ligga mellan jernvägsladet utgöra, jemte allt publikt land, som är uppmätt i Förenta sta terna och ännu icke taget (allt uppmätt på samma sätt i stycken om 80 acres), det re geringsland, som kan tagas efter preemptionseller bomsteadlagarne. Har man besiutit sig för att köpa sin jord eller ock är tvungen dertill, enär allt regeringsland; som med fördel kunde användas, redan är Tpptaget. så är efter min förmening jernvägslandet icke allenast det lämpligaste, utan äfven det billigaste, ty under det att skollanden, der sådana finnas i marknaden, alltid äro dyra och icke altid erbjuda en lätt kommunikation, förhållanden som äfven i de flesta fall ega rum raed landagenternas land, så har den som köper jernvägsland jernvägen i närheten och utom det att prisen äro betydligt lägre än i de båda ofvanvämnda fallen, det betalas vanligtvis pr jernvägsland från 3 och 4 dollars till 10 och 12 dollars pr acre, lemnas äfven en så utsträckt kredit (10 är med 6 proc. ränta och !10:dels afbetalning hvarje år), att jorden hinner betala sig sjelf. Denna liberal. tet från jernvägsbolagens sida torde kansko al mången tydas såsom ett bevis PÅ. att jorden är dålig och att enda sättet att blifva af med den är att så godt som skänka bort. den. Detta är emellertid ett stort misstag. Det är visserligen sannt, att kring jernvägsylinier, som lopa sina tusendetals mil alltid gkall finnas jord, som af en eller annan anledning skall vara obrukbar, men i allmäxhet söka bolagen att åraga sina linier gengr de bördigaste trakterna; och hvad ds gilliga priserna och goda vilkoren betcaffar, så bör man betänka, att flere jexavägsbolag bär i Amerika hafva så myckst jord, att de ledigt kunna placera ett par gånger Sveriges befolkning å densamma och ändå gifva ett par acres åt hvar och en att röra sig på, men hufvndsakligen, att hvad jernvägsbolagen Afkö, är att få banan trafikerad af en värmående befolkning. Som jag ofvan nämnt, antager jag för det klokaste, om man skall köpa land, att vända sig till jernvägsbolagen, som erbjuda landsökande fria bostäder och fria resor länga efter jernvägarne, men framför detta sätt att erhålla land vill jag emellertid i alla händelser råda till att taga land efter preemtionseller homesteadlagarne, för så vidt ännu regeringsland på skäliga distanser från kommunikationsleder finnes i marknaden